Byggemenskap/Baugemeinschaft
För 4 år, 8 månader sen - Visad 2463 gånger Malin Wester

5

Hej!

Då vi under ett uppsatsarbete där vi ska fördjupa oss i byggprocessen, intresserade vi oss för byggformen "Byggemenskap"/"Baugemeinschaft".

Efter bra respons på twitter från Archileaks (@Arcchileaks) och Inobi i Göteborg (@inobigbg) tänkte jag fortsätta här på forumet.

Är personligen väldigt nyfiken på genomförda projekt, erfarenheter, vittnesmål, noteringar. Å uppsatsens vägnar, vill jag veta mer om arkitektens roll i dessa projekt. Kanske att det ofta varierar från ett projekt till ett annat.

Har hittills funnit väldigt fina resultat, men kan såväl vara intresserad av att se de mindre positiva delarna - då det även borde finnas nackdelar (som med så mycket annat).

Läser framförallt denna rapport på Byggemenskap.se: http://byggemenskap.se/material/rapportbyggemenskaper.pdf (Anders Svensson, CaseLab, på beställning av Delegationen för hållbara städer - från 2011/2012?)

Tack! /Malin Wester, 3e års arkitekturstuderande LTH

Av: erikberg för 4 år, 7 månader sen
3

Logga in för rösta

Hej Malin!

Som du skriver finns det både bra och dåliga sidor med att som arkitekt jobba i kommunikationsintensiva och idédrivna deltagandeprocesser som byggemenskaper är ett exempel på. Många upplever det som mer krävande, men också i slutändan mer belönande. Det beror nog främst på vad man som arkitekt är intresserad av! Att själv bestämma och sätta ”sitt” märke eller att vägleda och vara lyhörd i en process med många viljor?

Klart är att arkitekten har en helt annan roll i en byggemenskap än i ett ”traditionellt” byggprojekt. Vad som ingår i denna roll varierar mellan olika projekt och personligheter, men det finns många fall där arkitekten primärt fungerar som en dialog- och processledare. Det kan handla om att organisera workshops och därefter tolka dessa i skisser. En del arkitekter tar ett steg till och blir projektledare – de håller ihop hela projektet. Själva ritandet blir då en väldigt liten del av det hela. Byggemenskaper öppnar för många fler sätt att vara arkitekt på – det är ett av skälen till varför framväxten en byggemenskapsrörelse idag är så spännande för arkitekter.

Det har inte genomförts sådär rasande många ”rena” byggemenskapsprojekt i Sverige ännu, men dock många processer som har starka likheter med byggemenskaper.

Ekobyn Understenshöjden i nacka byggdes ut i en byggemenskapsliknande process på 90-talet, prata med deras arkitekt Bengt Bilén (http://www.bengtbilen.se/projekt%20B.html) eller Nils Söderlund (http://www.arkitektkontor-soderlund.se/)

I Malmö finns ju bland annat Bo100, med Ivo Waldhör som drivande arkitekt: http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo---Historiska-platser-personer-och-handelser/A-D/Bo-100.html

Maria Block är arkitekt för pågående byggemenskapen och kollektivhuset Hållkollbo (http://www.blockark.se/projekt/h%C3%A5llkollbo)

I Stockholm jobbar (nod)C-O-M-B-I-N-E med en byggemenskap genom en ambitiös workshopprocess, kontakta Ulf Barkan Pettersson: ulf@combine.coop

Pontus Åqvist på Tengbom tror jag att jag redan tipsat om på twitter: http://www.pontusaqvist.se/

För att få en riktigt bred bild av arkitektens roll i genomförda byggemenskapsprojekt måste du ändå söka dig till länder där byggemenskaper är mer vanliga (Sverige är ju ett u-land i detta avseende!) Staffan Schartner som är ordförande i Föreningen för byggemenskaper kan tipsa om kontakter framförallt i Tyskland: staffan@omniplan.se

Avslutningsvis: intervjuer med arkitekterna bakom urbana villor i Malmö samt med arkitekterna som jobbat med några byggemenskaper i Tübingen i Tyskland finns i det här utmärkta exjobbet av Jonas Loiske och Sebastian Wahlström Klampf: http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/all/913832b3b41dd142c1257a6900732bde/$file/Korrekt%20fil.pdf I de intervjuerna uttrycks både positiva och mindre positiva erfarenheter!

Erik Berg / Medlem i föreningen för byggemenskaper & arkitekt på inobi