Blandstad? Postad av: Archileaks, Datum: 2014-11-28

Jag är just nu i Kathmandu, Nepal. Men jag kan också vara i Tibet. För mitt i Kathmandu ligger Tibet. Fast bara en liten del förstås, Little Tibet. För några veckor sedan passade jag på att vara i Italien och Kina när jag ändå var i USA, dvs i Little Italy och i China Town. 

I Lindström City i Minnesota köpte jag en gång näsdukar med texten “svenska näsablåsare”. Där blev alla glada när de hörde att jag var från näsablåsarnas hemland. Vi är också från Sverige sa de. De hade visserligen aldrig varit där och de kunde inte ett ord svenska. Men de uppfattade sig som svenskar eftersom deras förfäder en gång drog från fattigdom för att söka sig en bättre tillvaro i USA. Här hemma tycker vi att det är kul med svenskbygderna i Minnesota, inte minst för att människorna där håller liv i de gamla traditionerna.

Men hur hanterar vi motsvarande fenomen i Sverige. Hit kommer också människor för att söka sig en bättre tillvaro och även här söker sig människor till varandra. Att värna om sitt hemlands näsablåsare kan man göra i Minnesota, men det är inte något som uppmuntras här. Tvärtom tycker allt fler att de som kommer hit ska lämna sina näsablåsare hemma och vara som oss svenskar. Hur vi nu är. 

Den kommunala bostadspolitiken har under senare år varit inriktad på att människor till varje pris måste blandas med varandra så att vi inte får en koncentration av olika befolkningsgrupper à la Minnesota. Är det bra eller dåligt? Svår fråga. Det beror på vem man frågar. De som bor i de områden som anses vara utsatta och ensidiga, trivs till övervägande del med sitt boende. Men det är en åsikt som inte delas av de som inte bor där. 

Men istället för att se till att rekordårens bebyggelse rustas upp och blir bra och utvecklande boendemiljöer för både de barn och vuxna som bor där, så är politiken och fastighetsägarna inriktade på att förmå vissa att flytta därifrån, så att de kan ersättas av andra. På många håll renoverar man därför bort mängder av människor som om det vore en naturlag med hyreshöjningar som blir omöjliga att betala. Tanken bakom detta är att de mera betalningsstarka ska slå sig ner i de nyrenoverade bostäderna. Så ska nivån på bostadsområdet höjas och en blandning av olika befolkningsgrupper uppstå. Men vart de som förblir oblandade flyttar i sin tur vet ingen. Förmodligen till ännu icke renoverat bostadsområde där de inväntar nästa renoveringsvåg.  

Vi måste ha blandade upplåtelseformer är ett mantra bland många politiker. Eftersom vi i årtionden enbart byggt ensidiga och från varandra skilda bostadsområden så kräver detta nya förhållningssätt enorma insatser.

För att nå denna blandning anses det vara en strålande ide att spränga in bostadsrätter i hyreshusområdena, men en mindre strålande ide att spränga in hyresrätter i villaområdena.

För egentligen handlar det ju inte primärt om att blanda upplåtelseformer, det är bara en omskrivning. I bostadsrätterna förmodades de lite mera vassa skattebetalarna med fast jobb, födda i Sverige och med en stabil social tillvaro att bo. Hyresgäster däremot anses vara socialt ostabila, ha högre arbetslöshet och dessutom vara födda i andra länder så de kan på motsvarande sätt inte blandas in i villaområdena. Fast det är aldrig någon som säger så. Det skulle ju låta för illa. 

Men så fort några försök att förtäta eller bygga hyresrätter i villaområden planeras så drar kurvan av överklaganden i väg. En sådan bebyggelse skulle dra ner villapriserna hävdas det. Men det är ju inte byggnaderna i sig som drar ner villapriserna utan de som förväntas bo där. Fast det är aldrig någon som säger det. Det skulle ju låta för illa. Så istället sägs det att de föreslagna hyreshusen inte passar in i det redan byggda, de sticker ut och avviker för mycket i sin byggnadsstil, de är för höga och dessutom försvinner strövområden. Det råder ingen brist på ersättningsargument.

Många pratar om bostadskarriär vilket är ett uttryck för samma tänkande. Längst ner på karriärtrappan har vi hyresrätterna. I takt med att man kommer upp sig här i världen så förmodas man vilja flytta från hyresrätten till en bostadsrätt för att slutligen hamna i ett välbeställt villaområde. Det är därför ägandet gynnas skattemässigt i förhållande till hyresrätten. Fast det är aldrig någon som säger så. Det skulle ju låta för illa.

Men det är heller aldrig någon som kan förklara varför de använder begrepp som bostadskarriär och blandade upplåtelseformer och vad de egentligen menar med det. Men de lyckas med stor framgång göra klart för alla vem som är önskvärd och vem som inte är det.

Slutsatsen måste ändå vara att det viktigaste av allt är att se till att människor, oavsett vilka de är och varifrån de kommer, får bo i bra bostäder till en rimlig kostnad och i ett bostadsområde som ger dem goda uppväxt och - livsvillkor.  

Lägg ner blandarpolitiken och använd de få resurser som finns tillgängliga till att renovera miljonprogrammet så att människor där känner sig värdefulla istället för oönskade.

// Barbro Engman

The Buddhist stupa of Boudhanath, Litte Tibet, Kathmandu, Nepal.

Barbro Engman är krönikör för Archileaks. Hon har tidigare varit ordförande för Hyresgästföreningen. Innan dess kommunfullmäktige, landstingsledamot och riksdagsledamot. Barbro har arbetat som folkhälsoplanerare, chef inom missbruksvården, utredare inom barnpsykiatrin, varit försäkringskasseanställd och fackligt aktiv. Hon är uppväxt i allmännyttan men har bott i alla upplåtelseformer. Barbro bor nu i hyresrätt i Hammarby sjöstad.


Rubrikbild: Cameron Davidson