Den (o)hållbara staden Postad av: Archileaks, Datum: 2015-03-12

Hållbara städer. Det är så vi möter framtidens utmaningar. Men arbetar vi verkligen för ett hållbart samhälle?

Härifrån menar att allt tal om hållbara städer är populistisk retorik. De ser istället en risk att vi skjuter bredvid målet och undergräver våra möjligheter att uppnå det verkligt hållbara samhället.

Vad menar vi egentligen med en hållbar stad? Liksom inom de flesta andra områden så utgår vi naturligtvis från de tre hållbarhetskriterierna: En stad där vi har en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Javisst. En stad som bidrar till ett hållbart samhälle. En stad som tillgodoser våra grundläggande behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. Brundtlandkommissionen. Så. Det låter ju bra. Något vi alla kan skriva under på (för vem vill stå där utanför i kylan)?

När aktörer som exempelvis Hållbar stad, Boverket, Fastighetsägarna, med flera, diskuterar hållbara städer är det flera ämnen som ofta återkommer. Det handlar om förtätning, miljövänliga transporter, resurseffektivitet, cirkulär ekonomi, avfallshantering, mötesplatser, urbana ekosystemtjänster, mångfald, och så vidare. Och så långt, allt väl. Det är viktiga aspekter att diskutera utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 

Men det är en sak som skaver. Hade jag varit helt utan tidigare erfarenheter eller referensramar i bagaget, är det inte otroligt att jag skulle kunna få uppfattningen av att staden är en given konstant utan omvärld. Vid stadsgränsen slutar pannkakan. Och det är här jag går vilse. I ofta luddiga ordalag nämner man saker som hållbara kretslopp, hållbara försörjningssystem, regionala hållbarhetsplaner, osv. Men man utelämnar ofta stadens beroende av andra platser och därmed blir beroendet också osynligt (oviktigt). Ett bra exempel på detta är Haasmarks artikel i FastighetsNYTT den 15 januari.

Städernas verkliga yta motsvarar en ytterst liten del av vårt lands totala yta. Om man bara tittar på städerna så kan man få för sig att de har en liten relation till sin omgivning eftersom de är små rent ytmässigt. Men städers ekologiska fotavtryck är stora. En yta, som är cirka 200 gånger större än stadens yta, behövs exempelvis för försörjning av timmer och livsmedel, och cirka 1 000 gånger stadens yta behövs för upptag av koldioxid, kväve och fosfor (Formas, Stadens ekosystem lever av andra ekosystem). Det blir då uppenbart att åtgärder som är begränsade till stadens fysiska yta aldrig kommer att göra staden hållbar. 

 

Att sätta ”hållbar” framför ”stad” har legitimerat den nutida trenden att prioritera vissa (täta) miljöer framför andra (glesa). Och genom att låta staden bli motor för den gröna omställningen cementerar vi den skeva maktordning som råder mellan olika platser (Umeå universitet, Ett urbant tolkningsföreträde?). En maktordning som på lång sikt faktiskt kan undergräva vår strävan mot ett hållbart samhälle (eftersom det lätt urholkar platser som faller utanför normen). Tvärtemot våra intentioner. Så ska vi prata hållbarhet, så låt oss göra det på riktigt! 

För att staden ska bli hållbar måste staden också ta ansvar för de fotavtryck som hamnar bortom stadsgränsen. Saker som då handlar om hur och vad vi konsumerar, vad vi äter och vilken typ av energi vi förbrukar. Hur ser vi till att det är hållbart? Och hur ser vi till att flödena mellan olika platser är hållbara? Att prata om stadens hållbarhet faller helt enkelt på sin egen orimlighet. Staden kan aldrig bli hållbar. Utifrån samma argument kan man också hävda att landsbygden aldrig kommer att bli hållbar(!!). Platser är inte konstanter som kan behandlas var för sig; de är delar i en och samma samhällsprocess. De delar samma blodomlopp. Så det borde egentligen vara helt omöjligt att med bibehållen värdighet prata om en hållbar plats utan att prata om relationen mellan olika platser. Detta gäller både inom landet och på en global nivå.

Istället för att prata om hållbar stad så borde vi bli tydligare med vad det i de flesta fall egentligen handlar om, nämligen stadsutveckling. Som kan handla om allt ifrån attraktivitet till hur vi löser de problem som följer av dålig miljö, trängsel, osv. Men ska vi prata HÅLLBARHET, måste vi ta ett helt annat grepp. För där ingår beroenden, samband och flöden med omvärlden som helt centrala frågor. Frågor som idag ofta utelämnas i diskussionen om den hållbara staden.

/Härifrån

 

Härifrån vill synliggöra den urbana normen. Genom samtal, möten, kunskap och nyfiket ifrågasättande. Länkar till avhandlingar och relevanta studier hittar du på www.harifran.nu. Syns även på twitter.

Bild: Tower of babel av Keith Ewing CC BY-NC 2,0, Flickr