Efterlysning: kooperativ egnahemsrörelse Postad av: Archileaks, Datum: 2016-06-14

Det finns mycket att lära av egnahemsrörelsen som modell. Framför allt dess höga ambition om att inkludera alla socialgrupper och dess intention att motverka spekulation. Enligt min mening är detta avgörande för att få till stånd en hållbar bostadsmarknad för alla. Därför bör en ny egnahemrörelse inte baseras på enskilda individers belåningsmöjligheter, utan istället utgå från kooperativt och långsiktigt ägande.

Som Staffan Schartner är inne på i sitt tidigare debattinlägg, har det ägda boendet varit ekonomiskt fördelaktigt ur historiskt perspektiv. Men att det ägda boendet per givet skulle medföra en värdeökning är inte en evig sanning. Jag har framför allt två stora invändningar mot ägande som generell boendemodell. Den första anmärkningen är att stora grupper saknar möjlighet att äga på grund av sin klassbakgrund. Den andra invändningen är att ägande idag ofta baseras på tung skuldsättning, vilket innebär ett väldigt högt risktagande för de enskilda hushållen. 

Nu i dagarna publicerade Riksbanken en rapport om hushållens alltför höga skuldsättning som man menar hotar den finansiella stabiliteten. Även andra tunga instanser så som IMF, OECD och den internationella storbanken HSBC varnar för en svensk bostadsbubbla. I maj detta år gick tidigare finansminister Anders Borg ut i Dagens Industri och varnade för att bopriskraschen enbart är en tidsfråga

Jag saknar en etiskt ansvarsfull diskussion kring det lån-ägda boende. Det är inte rimligt att människor ska tvingas spekulera med hela sin privatekonomi som insats för att få tillgång till en bostad. Vi behöver hitta bättre och mer hållbara ägandeformer som inkluderar alla oavsett plånbok! En sådan ägandemodell bör främja de boendes trygghet och inflytande kombinerat med en långsiktig självkostnadsprincip. Här finns mycket att lära av de kooperativa rörelser som drog igång för hundra år sedan parallellt med egnahemsrörelsen. 

Framgångsrika kooperationer

År 1916 grundades Stockholms Kooperativa Bostadsförening av ett antal eldsjälar inom arbetarrörelsen. Syftet var att bygga hyresbostäder med hög kvalitet till låg boendekostnad tillgängliga för vanliga arbetare. Allt överskott skulle gå tillbaka till medlemmarna. Redan samma år började man bygga de första husen. Några år senare startade kooperationen HSB med liknande idéer om bättre boende och inflytande. Därefter bildades kooperationen Riksbyggen, grundat av byggfacken inom LO, även de med en stark bostadssocial agenda. Kooperationerna revolutionerade bostadsbyggandet under sin tid. Man byggde badrum med varmvatten, tvättstugor och sopnedkast till en rimlig boendekostnad.

Av detta kan vi lära oss att civilsamhället har kraften att förändra historien i stunder då politiken inte tillräckligt nog står upp för sina medborgare. Först senare hakade socialdemokratin på de civila rörelserna och initierade allmännyttan för att bygga det som kom att bli folkhemmet.

En bakbunden allmännytta

De allmännyttiga bostadsbolagen var länge den kommunala motsvarigheten till kooperativt boende. Tyvärr har allmännyttan genom åren brutits ned bit för bit genom lagförändringar, utförsäljningar och politisk leklåda. Det senaste dråpslaget mot allmännyttan kom år 2011 med den nya allbolagen efter att Fastighetsägarna anmält den svenska bostadsmodellen till EU-kommissionen. Den nya lagen tvingar alla allmännyttiga bostadsbolag att agera “affärsmässigt”. Konsekvenserna visade sig bli enorma. Allmännyttan ingår numera i det marknadsstyrda komplex som drivs av kortsiktiga vinster. I praktiken innebär detta att allmännyttan inte kan leva upp till ambitionen om att bygga hållbart och för alla.

Idag anser allmännyttan, precis som kommersiella byggherrar, att det är för dyrt att bygga funktionsblandad stad med lokaler mot gatan för verksamheter och föreningsliv. Varje nytt bostadshus ska direkt bära sig självt ekonomiskt, istället för att betrakta beståndet som en helhet i balans med löpande återinvestering i nyproduktion. Det innebär att allmännyttan har svårt att bygga i annat än “attraktiva lägen” för att kunna ta ut de höga hyror som krävs. Självkostnadsmodellen gäller inte längre. Istället plockar kommuner numera ut vinst från sina bostadsbolag för att finansiera annan verksamhet. Något avgörande måste hända om allmännyttan återigen ska bli en samhällsaktör att räkna med.

En kooperativ fortsatt egnahemsrörelse

I en situation där varken det kommersiella byggandet eller allmännyttan klarar att tillgodose behovet av hållbart stadsbyggande med goda bostäder till rimlig boendekostnad, är det dags att det civila samhället åter kliver fram och visar vägen. Jag ser framför mig en kooperativ rörelse som tillhandahåller en solidarisk finansieringsmodell, kombinerat med en fortsatt utbyggnad av befintliga egnahemsområden genom mellanskalig projektutveckling, hög kvalitet och boendeinflytande. 

I ett projekt jag själv arbetat med, ”Mellanstaden – strategi för hållbar stadsutveckling”, undersökte vi hur utökade byggrätter i villastaden kan tillgängliggöra mark för städers växande. Mellanstaden knyter an till det tidiga 1900-talets egnahemsrörelse av självbyggande, men med skillnaden om att de nya husen är flerbostadshus och ligger inom befintlig villastruktur. Enbart inom Stockholms kommun skulle Mellanstaden möjliggöra bostäder för 100.000 personer.

Mellanstaden visar att de flesta villafastigheter skulle lämpa sig för ett tillägg med ett mindre flerbostadshus, 4-12 lägenheter. Att projekten är relativt små gör dem ointressanta för stora byggherrar, men lämpliga för ett små byggherrar, exempelvis kooperativa sammanslutningar.

Under egnahemsrörelsen var tomträtten ett politiskt redskap för att hålla nere boendekostnader. Vi föreslår att kommuner på samma sätt idag skulle kunna stötta byggherrar genom tillbakaköp av tomträtt, för att på så sätt minska risk och belåning. I vårt förslag skulle fastigheterna vara planlagda på förhand och färdiga att bebyggas direkt, vilket även det minskar den ekonomiska risken. 

Jag skulle gärna se att fackförbunden, och även andra icke-vinstdrivande organisationer, återtog sin positioner som kooperativa byggherrar och delägare av hyresrätter. Fackförbunden har den organisation, ekonomi och stabilitets som krävs. Ambitionen bör vara den samma som för hundra år sedan, att bygga med hög kvalitet till självkostnadspris för medlemmar. 

Det tyska Mietshäusersyndikatet är en inspirerande förebild i vår tid. Det är en kooperativ bank (eller egentligen investmentbolag) med prisvärda bostäder och boendeinflytande som mål. Mietshäuser äger halva delen i sina fastigheter och kan genom solidarisk hyresfördelning medge låga boendekostnader från start. I nuläget är Mietshäuser delägare i ca 150 flerbostadshus och beståndet fortsätter växa. Kanske kan medlemsbankerna Ekobanken och JAK-banken utgöra en grundplåt för ett liknande initiativ?

Jag menar allvar med detta. Jag ser inget hopp om att marknaden eller politiken kommer lösa bostadsfrågan. Nu är det vi som civilsamhälle som måste skapa positiv förändring. Vi måste visa att viljan finns, och sen söka stöd hos politiken. Finns det några eldsjälar och ansvarstagande organisationer där ute som är beredda att kliva fram? Bostadskrisens Sverige skulle behöva en kooperativ egnahemsrörelse som fortsätter att utveckla våra villaområden, en rörelse som tar ställning för allas rätt till en god bostad och för full boendetrygghet fri från ekonomiskt utnyttjande.

//Lisa Deurell

Lisa Deurell arbetar och är aktiv inom arkitektur, debatt, stadsbyggande, bopolaktivism, feministisk organisering och praktisk forskning.

Rekommenderas av skribenten: 

Pengar & Politik

Mikael Feldbaum och Sandro Scocco driver Arena Idés ekonomipodd med bostadspolitik som återkommande tema.

Avsnitt 33, Staten och bankerna: maffiabröder. Gäst Andreas Cervenka

Avsnitt 40, På väg mot en svensk lagombostadskris

---

Detta är sjunde artikeln ut i Archileaks debattserie om egnahem i en modern kontext. Läs alla artiklar här. Kan en samtida version av 1900-talets egnahemsrörelse sätta fart på ett kvalitativt och varierat byggande? Och vilka frågor skulle självbyggeri i så fall kunna besvara?