Det behövs en modern egnahemsrörelse Postad av: Archileaks, Datum: 2016-05-23

Vi måste låta människor vara en del av att bygga täta städer. Sverige har den kommunala verktygslådan som krävs för en modern egnahemsrörelse menar Muharrem Demirok (c) kommunalråd i Linköping. Bör kommuner tilldela mer mark till småhus? 

Sverige har gått från en situation med allvarlig bostadsbrist till ett läge av nationell bostadskris. Med en bostadsmarknad som lider av enorm strukturproblem så har läget blivit akut. En sak verkar många vara överens om. Och det är att fler hyresrätter, gärna billiga sådana, är en viktig del av en lösning. Och visst är hyresrätten en självklar del av en fungerande bostadsmarknad. Men den är också del av dagens problem. Idag ser vi en tydlig klyfta mellan de som hyr och de som äger sin bostad. Och klyftan växer. När hyresrätten inte längre blir ett frivilligt val, utan ett måste så förvandlas den flexibilitet som hyresrätten var tänkt att utgöra istället till en ofrivillig inlåsning. Och i ett land där den privata förmögenheten till största del utgörs av bostadens värde blir detta ett problem och en enorm orättvisa. 

Under många år har bostadsbyggandet styrts mot hyresrätter. Det har i många kommuner skapat en osund sammansättning av bostadsutbudet. I Linköping utgörs exempelvis 50% av bostäderna av hyresrätter, medan bostadsrätten utgör enbart 17% av det totala beståndet. I kombination med ändrade skatteregler, ökad egenfinansiering och amorteringskrav så medför högre priser på bostadsrätter att färre kan ta sig in på ägandemarknaden. Detta blir ett problem därför att de flesta kommer in på ägandemarknaden genom just en bostadsrätt. Ägandet blir det första steget i resan från en hyresrätt till en egen villa.

Vad vi behöver är att möjliggöra bostadsägande för fler, inte färre. Det är en rättvisefråga. Och faktiskt en del av lösningen på frågor vad gäller hållbarhet. Blickar vi tillbaka kan vi se att Sverige redan har genomfört en liknande rättvisereform tidigare. Egnahemsrörelsen startade som en reaktion mot att så många inte hade råd att äga sitt eget boende. Starten togs i Motala, då Föreningen Egna Hem bildades för mer än 120 år sedan. Rörelsen blev snabbt en naturlig del av det svenska folkhemmet och dagens samhällsplanerare blickar suktande tillbaka på de ideal som präglar många av de bostadsområden som byggdes i samband med egnahemsrörelsen. Många av de frågor vi söker svar på idag vad gäller hållbarhet fick delvis ett svar i egnahemsrörelsen, där ekonomisk och social hållbarhet fortfarande präglar dessa bostadsområden.

Men, någonstans under vägen så tog storskalighet och anonymitet över idealen och med miljonprogrammets intåg så tog också egnahemsrörelsen slut. Resultatet ser vi idag. Storstädernas miljonprogram präglas av allt annat än hållbarhet. Vare sig ekonomisk, ekologisk eller social hållbarhet. I en tid när debatten återigen präglas av miljonprogramsideal och kvalitet får stå tillbaka för kvantitet så bör vi fundera på att återuppliva Egnahemsrörelsen, men i en modern tappning. 

En modern Egnahemsrörelse handlar inte om att bygga nya villamattor i städernas utkanter. Istället handlar det om att låta människor vara en del av att bygga täta städer. Genom en aktiv markpolitik så bör tilldelningar göras som främjar en annan stadsstruktur än vi är vana vid. Med små fastighetsindelningar som grund bör tilldelningar riktas till enskilda individer. Och istället för att reglera färdigt allt så bör detaljplaner erbjuda stora frihetsgrader som främjar mångfald i arkitektur och byggteknik. I kommunernas översiktsplaner finns oftast stora områden där tillväxten planeras. Just i dessa områden bör detta arbetssätt prövas. Istället för att göra stora tilldelningar till etablerade byggherrar och sen jobba fram detaljplaner, så bör kommunerna vända på arbetssättet. De bör först jobba fram detaljplaner och sen gör tilldelningar till enskilda. Inte som ett exotiskt litet inslag vid sidan av en traditionell stadsdel. Utan som en bärande del av stadsstrukturen. Om tilldelningarna utgår från en tydlig ambition kring hållbarhet så kan allt från täthet till mobilitet fungera. 

I Linköping pågår just nu ett första embryo till denna nya Egnahemsrörelse. I den nya stadsdelen Vallastaden prövas flera av dessa koncept och alla indikatorer pekar på att det går att skala upp detta ännu mer. Villor och radhus blandas med flerbostadshus och småhustomter tilldelas direkt till privatpersoner. Det bästa är att allt detta går att göra med den nuvarande kommunala verktygslådan. Det kräver egentligen bara nytänkande. Och en tydlig politisk markering om att ägt boende inte ska vara förunnat enbart de med de högsta inkomster.

Muharrem Demirok (c)

Kommunalråd, Linköping 

Rubrikbilden visar Byggemenskapen Initiativet. En radhusgrupp med 4 radhus i Vallastaden, Linköping. Arkitekt: Jonas Täljsten

---

Detta är första artikeln ut i Archileaks debattserie om egnahem i en modern kontext. Läs alla artiklar här. Kan en samtida version av 1900-talets egnahemsrörelse sätta fart på ett kvalitativt och varierat byggande? Och vilka frågor skulle självbyggeri i så fall kunna besvara?  Avsändaren denna gång är Muharrem Demirok (c), Linköping.