Former av ung: Open Call Postad av: Lars Fridén, Datum: 2013-03-06

Precis innan årsskiftet läser jag motvilligt byggkravsutredningen och några veckor senare betänkande kring ett effektivare plangenomförande. Bland 200 000 ord av byggnadspolitisk svada nämns arkitektur eller arkitektonisk kvalitet inte en enda gång, vilket Sveriges arkitekter påpekar i ett kort pressmeddelande. I en historielös ekvation där arkitekturen ständigt är sekundär propageras produktiv generalitet, kvantitet och industrialisering. Sällan som uttryckliga motsatser till det specifika, kvalitativa och hantverksmässiga. Ofta som retoriskt överordnade ambitioner. Samtidigt, i andra hörn av arkitekturpolitiken, pågår omfattande diskussioner om Miljonprogrammets restaurering, om förnyade tävlingsformer och om möjliga wildcardprogram. Orden går inte ihop. 2013 framstår den svenska arkitekturpolitiken som underligt ambivalent. Klyftan mellan byggindustri och bostadspolitik-debatten och arkitekturpolitiska mål, känns som svårare att överbrygga än på mycket länge. Projektetmodellen Open Call är ett strategiskt försök att svara upp mot ett liknande problem. Men först mer politik. 

"6.9 What have been the areas where success has not been achieved?

- The big problem remains to implement the policy among the actual decision-makers, be they politicians on different levels, CEO:s of state owned companies, heads of public agencies and all the way down the hierarchies in the building and maintenance sector. There seems to be a division of culture between those who are convinced of the values in the policy (i.e. mostly architects) and those who actually make decisions (politicians, economists and technicians), who are motivated and informed by other values."

Kulturdepartementets svar på den enkätundersökning som European Forum for Architectural Policies genomförde 2011 bekräftar den tudelade bilden och är lika problematiskt som den verklighet det beskriver. Frågan som besvaras gäller svårigheterna med att förvalta Sveriges arkitekturpolitiska mål. Själva ansvaret flyter i svaret bort från departementets arbete med policy- och kvalitetsfrågor till ett avpolitiserat mellanrum. Det är inte omöjligt att det är en korrekt beskrivning. Ett annat och kanske mer fruktbart sätt att tolka situationen på på är att Kulturdepartement och regering har misslyckats med att utveckla arkitekturpolitiken på ett sätt som gör den kraft- och verkningsfull. Misslyckats med kunskapsöverföring, med integrering i lagstiftning och praxis. Misslyckats med att fördela och tydliggöra ansvar och misslyckats med att skapa former som definierar arkitektonisk kvalitet och gör den värdefull i byggprocessen. Kanske är Open Call just en sådan form.

I snart tolv år och i över 400 projekt har den belgiska regionen Flandern använt sig av urvals- och genomförandemodellen Open Call när de bygger i offentlig regi. Processen fungerar på ungefär samma sätt som en tvådelad arkitekturtävling. Två gånger årligen presenteras ett antal tomter och byggnadsprojekt för vilka arkitektkontor, även internationella, kan anmäla sitt intresse.

 

Utvecklingen av olika typer av arkitekturpolicy i Europa. Diagran från EFAP

Ungdomshus och musikcentrum i Opwijk ritat av Tom Thys och Adinda Van Geystele. Bild: Tom Thys Architecten

Efter att på central nivå ha nagelfarit alla ansökningar väljs först 10 och senare ca 5 kontor ut till respektive projekt. Några avstämningar senare och efter drygt tre månaders betalt arbete förväntas kontoren ha tagit fram och visualiserat ett koncept. Förslagen presenteras anonymt inför den lokala beställaren och en expertgrupp som till varje förslagsställare också formulerar ett antal motfrågor som de önskar få besvarade. I nästa fas hävs anonymiteten och beställare och arkitekt träffas för att diskutera alternativ och utvecklingsmöjligheter. Slutligen väljs ett förslag och ett avtal sluts med det vinnande kontoret. I olika beskrivningar av modellen och dess institutioner listas några grundläggande motiv och argument:           

- Att utveckla en långsiktig arkitekturvision och arkitekturpolicy

- Att säkerställa en hållbar samhällsbyggnad (socialt, ekonomiskt och miljömässigt)

- Att inspirera till nytänkande och innovation

- Att förbättra samarbetet mellan byggindustrins parter och offentlig beställare

- Att fungera rådgivande och stöttande i all beställning av offentliga byggnader och garantera att de står för hög arkitektonisk kvalitet

- Att se till så att arkitekturpolicyns kvalitetskrav integreras i arbetet med att anpassa byggreglering och lagstiftning

 


- Att arbeta aktivt med interna samarbeten och dialog mellan olika offentlig organ, för att skapa konsekvens och gemensamma värderingsgrunder vid projektering och genomföranden

- Att etablera ett nationellt och internationellt nätverk för att upprätthålla en relevant omvärldsbevakning och för att underlätta arkitekturpolicyns förankring

De senaste årets ekonomiska kris har slagit hårt mot finansieringen av Open Call och dess framtid är osäker. Modellen löser naturligtvis inte alla byggsektorns problem och sannolikt finns det bättre sätt att organisera transformationen av bevingad arkitekturpolicy till byggd kvalitetsarkitektur. Men som ett försök att ta aktivt ansvar och att formulera nya roller och projekteringsformer där kvalitet står i centrum för samarbetet mellan marknad, offentliga institutioner och samhällsbehov är Open Call värt både eftertanke och kritiska efterföljare.

----------------------------------------------------

Lars Fridén är arkitekt med lejonparten av sin verksamhet förlagd till museisalar, utställningsproduktioner och ansökningshandlingar. Förvillad hallänning bosatt i Stockholm och en del av FFAR forum för arkitektur.

Krematorium Heimolen i ST. Niklaas, ritat av Claus en Kaan Architecten 2004, som en del av Open Call programmet.

Bild samt omslagsbild: Claus en Kaan Architecten