Fryndesholmhallen Postad av: Archileaks, Datum: 2012-09-28

Fryndesholmshallen i Frynshav, Danmark

Chris Thurlbournes kontor Stuff har ritat ett kulturcentrum där allt syns, högt och lågt på den danska landsbygden.

Vad är det för slags byggnad ni har ritat?

Vi har byggt om en existerande sporthall till ett sammanslaget sport- och kulturcentrum i en relativt liten stad i södra Danmark. Beställaren, som är en frivilligorganisation, vill att projektet ska fungera som ett lokalt landmärke och en mötesplats.

En av de stora förändringarna är just den öppna foajén i söder. Vad gör den för byggnaden?

Eftersom det ligger ett naturreservat just utanför den södra fasaden ville kunden öppna upp byggnaden mot lanskapet.  Den befintliga väggen var i stort sett helt tät. Vi tog chansen att skapa en vad som på danska kallas ”landehave”, en ouppvärmd vinterträdgård. Tack vare textiltaket forsar ljus in i rummet som fungerar som en lunga för byggnaden. Ljus och friskluft tas in genom vinterträdgården och på vintern förvärms luften av solen där. Gummigolvet är mjukt så det är lätt att leka lite eller värma upp innan man ska spela badminton.  Med tygtaket, det mjuka golvet och den rundade träpanelen blir rummet mjukt akustiskt och atmosfären intim.

Det textila taket i foajén har en egen karaktär. Kan du beskriva den konstruktiva logiken?

Både vinterträdgårdens textiltak och hur textilierna i huvudhallen skulle fästas in och möta den befintliga strukturen studerades i modell.
Utmaningen med textila konstruktioner är att tyget alltid måste vara spänt för att behålla formen. Samtidigt som textilierna är och ser lätta ut krävs det stora krafter för att de ska hållas spända. Vanligtvis tas detta omhand i grunder eller gömda fundament. Det som utmärker vinterträdgårdens takkonstruktion var att vi lyckades låta textilierna själva balansera kraftspelet mellan sig.

Strategin gjorde så att alla investeringar blev synliga. Alla delar som beställaren betalade för blev en del av uttrycket. Det var en av de grundläggande principerna för oss. Vi ville att allt skulle vara synligt.

Kan du beskriva takets detaljer?

Stängerna som spänner membranen var där tidigt för konstruktionens skull, lika så ringarna som textil-membranet fästs mot. Under processen bestämde vi oss för att montera klar polykarbonat över ringarna istället för att tillåta det övre membranet att passera över. Det gör att direkt solljus träffar det undre membranet i några punkter. I det undre membranet har vi gjort större håltagningar, dels av praktiska skäl, så att man kan nå rummet mellan membranen för att justera stängerna och andra installationer, men också för att ge en variation till det annars dubbelt diffuserade ljust.

På taket syns flera udda gestalter som jag har förstått har sin förklaring i energifrågor.

Vi arbetade medvetet med byggnadens energikonsumtion. Byggnaden når upp till den danska Energiklass 1 och för ett sportkomplex är det en riktig utmaning att få ner energiförbrukningen till den nivån.

Vid taknocken sitter kåpor i metall som ser ut som uppochnervända koner. De skyddar stora takfönster från direkt solinstrålning. Kåporna är ritade så att solen den längsta dagen, den 21 juni, följer kåpornas kontur vilket gör att idrottsutövarna slipper bländas. Kåporna öppnas samtidigt upp åt alla andra håll för att reflektera in så mycket himmelsljus som möjligt.

Alla energisparande grepp syns inte. A-hallen värms framförallt upp av bergvärmen, solcellerna på taket och idrottsutövarna. Den varma luften förs med självdrag till värmeväxlarna vid taknocken där värmen överförs till varmvattnet i byggnaden. Genom att spela badminton värmer du upp ditt eget duschvatten. Vi är glada över att mätningarna vi gör bekräftar att det fungerar.

Jag har förstått att ekonomin var en viktig faktor till att projektet ser ut som det gör. Hur var de ekonomiska förutsättningarna?

Eftersom vi arbetade för en frivilligorganisation byggdes projektet med en smal budget. Vi lyckades dock krama väldigt mycket ut ur den lilla budgeten. Kunden bad oss att utgå från en kostnad på 15 000 kronor per kvadratmeter. I slutändan genomförde vi projektet för ungefär 11 000 kronor per kvadratmeter. Det tillsammans med den låga energianvändningen är något av det som jag är mest stolt över.

Hur blev det så billigt och varför valde ni att avsäga er en så stor del av budgeten?

Vi försökte vi omtolka processen för alkemi, när man omvandlar bly till guld. Istället för att se ett billigt byggmaterial som något som behöver täckas över försökte vi ta tillvara de enkla materialens kvalitéer. Vi valde att fokusera på ett fåtal detaljer där vi verkligen investerade i arbetad tid och pengar.

Vad vi också gjorde, som är mer ovanligt än man kan tro, är att vi i många frågor lyssnade vi till byggarna och tog tillvara deras expertis. Eftersom vi arkitekter inte bygger har vi inte byggarnas praktiska erfarenhet. Byggföretagen kan mycket om strategier för byggprocesser.

Att bygga under budgeten var naturligtvis tacksamt för relationen med beställaren, men det överensstämde också med vår ambition att inte bygga ett monument över oss själva som arkitekter. Vi ville framför allt att byggnaden skulle användas och vara robust. Det kan vara hämmande när en byggnad blir alltför fin och välpolerad.

_______________________________________________

Chris Turlbourne är är ansvarig för masterutbildningen på arkitektskolan i Århus och driver kontoret Stuff.