Upprustning - Gårdsten visar vägen Postad av: Archileaks, Datum: 2016-02-08

Gårdstensbostäder bildades 1997 för att rusta upp en av Sveriges mest eftersatta stadsdelar. Idag är Gårdsten ett välfungerande samhälle och en förebild inom arbete med boendemedverkan och social hållbarhet. Modellen de tagit fram och arbetar efter beskrivs här av Gårdstensbostäders vd Michael Pirosanto och presskontakt Anki Caspersson. 

Hur har det gått i Gårdsten? 

Frågan är egentligen ”hur går det i Gårdsten?”. Det handlar om en process som hela tiden pågår, som inte blir klar. Men 1997 präglades Gårdsten av arbetslöshet, otrygghet och tomma lägenheter. Sedan dess har vi ordnat 2500 arbetstillfällen och brottsligheten ligger sedan länge långt under göteborgssnittet (-57 %). 1997 hade vi 800 tomma bostäder, nu har vi 1000 sökande per lägenhet. Idag är Gårdsten en trygg, väl fungerande stadsdel, men med för få bostäder. Det går bra här, men vi behöver fler bostäder.

Och nu planeras 1000 nya bostäder till 2025?

Ja, nya bostäder och en större variation. Våra hyresrätter utgör 84% av beståndet här, så vi vill ha in en större variation. Man måste kunna flytta till en större lägenhet, till en bostadsrätt eller till ett hus utan att behöva lämna Gårdsten. Samtidigt ska det vara prisvärt. Just nu  handlar det om ytterligare villor på Kryddhyllan i västra Gårdsten, samt 120 lägenheter som Robert Dicksons stiftelse ska bygga till en preliminär hyra på 1375 kr/kvm/år, drygt 3400:-/mån för 30 kvm (Göteborgssnittet är 1716:-/kvm/år). Och vi bygger generationsboende i Gårdstensdalen – där är utgångspunkten ett chalmersarbete av Behnam Sharo som sedan vidareutvecklats av QPG Arkitekter.

Om vi går tillbaka till 1997: hur viktigt var det att få till en ny organisation?

För just Gårdsten har det varit viktigt. Vi tog över 2229 lägenheter från Poseidon och Bostadsbolaget, och sedan förvärvades 734 lägenheter från en konkursad bostadsrättsförening. Vi samlade allt under en platt organisation där huscheferna var och är fokus. Allt är centrerat kring dem. Vi övriga är en supportorganisation till huscheferna. De har tekniskt, administrativt och socialt ansvar, och kan ta beslut direkt när de träffat de boende. Deras närmaste chef är vd:n – det är korta beslutsvägar.

Vad präglar ert arbete?

Den sociala utgångspunkten. Det handlar om människors självkänsla, om att kunna betala hyran, och om att känna att man bor i ett bra och tryggt område. Det sociala genomsyrar allt från vardagliga samtal med boende till att vi har boende i styrelsen. Ett exempel på hur vi jobbar är att vi har personal på plats alla dagar, 365 dagar om året. Dels genom huscheferna och vi på kontoret, och dels genom Trygghetsgruppen som finns på plats när huscheferna har ledigt. Så om en lampa eller en hiss går sönder så fixas det snabbt. Det skapar trygghet och förtroende. Ett annat exempel på boendeperspektivet är att vi valde namnet huschef, som har förvaltarutbildning – det var viktigt att ha ett namn på yrkesgruppen som alla direkt förstår. Det är ett litet exempel som kan tyckas självklart, men som är viktigt.

Så huscheferna är kopplingen mellan bolaget och de boende? 

De är en sådan koppling. Men det finns många, vår verksamhet är ju till för de boende. Vi började med ombyggnadsdialogen inför upprustningarna i slutet av 90-talet. Ett konkret exempel där är att vi gick runt med de boende på kvällen för att testa olika sorters belysning. Men sedan har det successivt kommit till att handla om andra saker. Vi har träningsträffar med GöteborgsVarvet, skidresa, segling med GKSS och Rotary, seniorgrupper, gårdsgrupper osv. 

Ni har från början använt er av en samhällsekonomisk modell. Hans Lind och Stellan Lundström från KTH visade 2007 och sedan 2014 att Gårdsten går med samhällsekonomisk vinst. 

Ja, det har varit tanken från början. Då arbetade vi med Tapio Salonen, som är på Malmö högskola nu. I KTH:s rapporter visas hur den sjunkande brottsligheten inneburit stora vinster. Jobb är en annan viktig fråga. Antalet företag har mer än femdubblats här på 18 år: när vi började fanns det 8, nu finns det 50. Ett av företagen började med 2 anställda, nu har de 14 anställda. Det här är viktigt: att bygga ett fungerande samhälle innebär att det skapas jobb. För det krävs långsiktighet. Att bygga ett samhälle är inte enkelt, det krävs en långsiktig organisation för att metoderna ska kunna slå rot. Det gäller att hela tiden hålla lågan vid liv.

Ni samarbetar mycket? 

Det är det vi gör. Vi 29 anställda på Gårdstensbostäder kan inte lyfta en stadsdel på 8700 personer utan samverkan. Vårt arbete är samarbete. Naturligtvis med de boende, men andra parter är också avgörande. Bland många exempel kan vi nämna solenergin som vi utvecklat med bland annat Göteborgs Energi samt individuell mätning tillsammans med BKAB där hälften av hyresgästerna får pengar tillbaka varje månad. Ett annat exempel är bodialogen om Gårdsten 2025-visionen, som vi genomförde tillsammans med Byggföretagen, Fastighetskontoret, SDF Angered och Hyresgästföreningen. Ytterligare ett är att Colorama nyss öppnade en butik i Gårdsten som kommer fungera som leverantör för boende hos oss och för de andra inom Framtidenkoncernen i nordöstra Göteborg.  Det innebär ytterligare ett företag i Gårdsten, och gynnar samtidigt andra stadsdelar. 

Hur har ni skapat jobb?

Det handlar dels om att skapa jobb, dels om att förmedla jobb. Vi grundade vår egen jobbförmedling Gårdstensbyrån 1998, och har sedan dess förmedlat runt 2500 jobb. I början var det många tillsvidareanställningar i och med byggskolan vi hade vid de stora upprustningarna. Men det har även varit viktigt med tidsbegränsade arbeten och sommarjobb. Det är oerhört viktigt att få chansen till sådana jobb, det ger referenser, erfarenheter. Nu närmast kommer Robert Dicksons stiftelse, Peab och Bygg-Fast att anställa ett antal ungdomar som först lärlingar och sedan potentiellt tillsvidareanställda. Men idag är det inget ovanligt med sådana lösningar. Hälften av upphandlingarna inom Göteborgs stad ska vara sociala. Men vi har gjort det sedan 1997. 

Hur ser renoveringarna ut idag i Gårdsten?

Idag gör vi bara underhåll. Vi kallar metoden ”Hel & ren”. Ett exempel är att vi inte bytte ut balkongfronterna (stenskivor) på samtliga våra hus i västra Gårdsten, utan tog ner och tvättade dem och satte upp dem igen. Vi gör bara det som verkligen behövs, och vi återvänder material. Så det blir inga stora hyreshöjningar. Idag är andra frågor än renoveringar viktigare för de boende. En annan mer generell fråga är att vi tar lärdom av våra processer. När vi gick in i den andra etappen för solhusen så valde vi delad entreprenad istället för totalentreprenad, som vi använt för det första solhusprojektet. Det sänkte kostnaderna kraftigt

Har ni försökt sprida Gårdstensmodellen?

Det är svårt att jämföra stadsdelar. Det som funkar i Gårdsten behöver inte funka i Frölunda. Man måste se till varje områdes speciella behov. Men vi har förstås en mängd studiebesök från kommuner och bolag. Telges satsning i Hovsjö i Södertälje tog också inspiration från oss. Det vi vill förmedla är helhetsgreppet. I Gårdsten var det nödvändigt att inte separera till exempel energisatsningar från sociala satsningarna – allt hänger ihop här.

//Jonas Bäckström

Jonas Bäckström är statsvetare och har en kandidatexamen i arkitektur. Han har tidigare skrivit en serie artiklar om Frihamnen för Archileaks.

Foto: från Mynewsdesk