"Det är våra hem vi pratar om" Postad av: Archileaks, Datum: 2016-02-19

Var står Hyresgästföreningen i den ombyggnadskris där hyreshöjningar leder till att var fjärde drabbad hyresgäst tvingas flytta? Pedram Kouchakpour är förhandlingschef på Hyresgästföreningen Västra Sverige och ger sin syn på vad som behöver göras

Hur kan ombyggnader leda till hyreshöjningar på 60% och mer?

I grund och botten stammar allt ur bostadskrisen. Om det fanns tillräckligt med bostäder så skulle det inte gå att göra sådana här hyreshöjningar till affärsidé. Hyrorna som sätts har rätt bruksvärde men problemet är att åtgärderna som fastighetsägaren vill ha leder till så höga hyresnivåer om de ska sättas rätt i relation till bruksvärdet.

Men det finns ett avgörande strukturellt problem: åtgärdens omfattning måste godkännas av hyresgästerna och om hyresgästen inte lämnar sitt godkännande så kan en fastighetsägare köra över eventuellt motstånd via Hyresnämnden, som i stort sett alltid dömer till fastighetsägarens fördel. Och när Fastighetsägaren fått ett godkännande för åtgärden så leder det till att hyrorna som förhandlas ligger i linje med bruksvärdet. Kommer parterna inte överens så är det en prövning i Hyresnämnden som gäller, vilket leder till minst samma höjningar som det parterna kunde förhandla fram vid förhandlingsbordet. Så det avgörande är att stärka hyresgästernas ställning i början av processen, innan ombyggnaden. Detta för att kunna säga nej till omfattande åtgärder som leder till höga hyror mot hyresgästernas vilja. För att ingen ska behöva flytta mot sin vilja är det viktigt att det finns olika renoveringsnivåer som hyresgästerna kan välja mellan och därmed påverka sin hyra.

Hur vill ni stärka hyresgästerna?

Ett viktigt sätt är lagstiftning. Dels genom att lagstifta om samråd mellan hyresgäst och fastighetsägare, öka hyresgästernas inflytande, dels genom att lagstifta om formkrav för informationsplikt för fastighetsägarna till hyresgästerna och Hyresgästföreningen. Då lägger vi makten där den hör hemma: i de lokala hyresgästernas händer. Och Hyresgästföreningen kan lättare gå in med tidigt stöd om vi garanteras information om upprustningsplaner.

Det handlar också om att ge Hyresnämnden större möjligheter att väga in de boendes perspektiv. Man kan säga att vi måste stärka de samhällsekonomiska och socioekonomiska aspekterna gentemot de fastighetsekonomiska. Vi hoppas att regeringens pågående utredning kommer ge hyresgästerna stöd i de här frågorna.

Allbolagen från 2011 innebar att allmännyttorna blev än mer marknadsanpassade. Hur har lagen påverkat er?

En konsekvens var att förvärvslagen avskaffades – det gjorde det vanligare med kortsiktiga fastighetsägare. Vi ser en mängd företag som köper framförallt miljonprogramsområden bara för att tjäna pengar på dem. Nu efter motståndet på till exempel Pennygången används ofta smygrenoveringar som ett sätt att få in pengarna man föresatt sig att tjäna. Det säger sig självt att man inte är en långsiktig förvaltare om man går in rustar upp en lägenhet i taget, och om man gör det när lägenheten är tom bara för att slippa bråk från de boende. 

 
 

Allmänt kan man säga att vi tolkar allbolagen som att det allmännyttiga syftet fortfarande var överordnat det affärsmässiga, men enligt vår upplevelse i vår region fungerar det inte så idag. Det är ofta vi stöter på argument från allmännyttiga bolag om att de nu måste vara mer affärsmässiga. Det här kan förändras genom ny lagstiftning, men vi ser också en positiv kulturförändring på gång på grund av nytt ledarskap, i alla fall i Göteborg. 

Berätta mer!

Göteborgs stads senaste budget ställer krav på allmännyttorna att ta hänsyn till de boende. Detta tillsammans med ledarskapsförändringar har gjort att allmännyttorna har börjat förändra sina arbetssätt men det är fortfarande en bit kvar. Men för frågans helhet krävs lagändringar och nya finansieringsformer, men också tydliga ägardirektiv.

Och det är där ert förslag på ROT för hyresrätter kommer in?

Ja, hållbar ROT. Det skulle ge hyresrätten samma status som den ägda bostaden. Man kan kalla det avdrag eller subventioner eller vad man vill, poängen är att stödja alla boendeformer på ett rättvist sätt.  

Vi föreslår även skattefria underhållsfonder, investeringsstöd samt hållbarhetspremier till ombyggnad och upprustning.

Det finns exempel på alternativa hyresgästnätverk som tagit konflikt för att stoppa hyreshöjningar vid ombyggnader. Hur ser ni på föreningar som Alla ska kunna bo kvar?

Mycket positivt! Det handlar om hyresgästengagemang för hemmet, och det är det vi håller på med.

Så Hyresgästföreningen kan komma att förändras mot bakgrund av bostads- och ombyggnadskrisen?

Det vet vi nästa år då vi har vår stämma. Det man kan säga definitivt är att vi måste arbeta med ombyggnadsfrågan på ett sätt som gör att vi inte står med samma problem igen om 40 år.

Vi får inte heller förlora tanken om en god bostad i jakten på fler bostäder. Bostadskrisen har ökat risken för en tillbakagång här, ett exempel är de uppluckrade bullerreglerna. Men börjar vi tillåta sämre bostäder igen så kommer människors hälsa och liv att påverkas. Det är våra hem vi pratar om. Det finns ingen framtid i försämringar. Hyresgästföreningen har i över 100 år varit med och påverkat så att vi kan ha en god bostad till rimliga hyror. Vi ska fortsätta med att eftersträva ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 

//Jonas Bäckström

Jonas Bäckström är statsvetare och har en kandidatexamen i arkitektur. Han har tidigare skrivit en serie artiklar om Frihamnen för Archileaks.

 Featurebild: Mynewsdesk