Angöring LSS-boende Postad av: Archileaks, Datum: 2015-12-07

FRÅGA:

Hej Eva!

Jag undrar om tillträde till ett LSS-boende: om huvudentrén ligger på motsatt sida av parkeringen/entré, vilka dimensioner gäller från parkering till dörr?

T.ex för räddningstjänst, stor rullstol eller bår, tillgänglighet/orienterbarhet enligt BBR.

Kompletterar BBR till/frångänglighet och Socialtjänstlagen varandra?

EVAS SVAR:

Enligt BBR 3:122 ska det finnas en angöringsplats samt en handikapparkeringsplats (5m bred) ska kunna ordnas vid behov inom 25 m från tillgänglig och användbar entré. Dessa ska vara lätta att hitta genom t ex markering/skyltning se BBR 3:1223.

Huvudentréer ska placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. Krav på att även andra entréer är tillgängliga kan ställas t ex för att nå en gård. Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka (kontrastmarkeras, väl belyst etc). Se BBR 3:132.

Utanför den enskilda bostaden är det alltid den s k mindre eldriven utomhusrullstol som är dimensionerande (vänddiameter 1,5 m)

Vad gäller brand gäller kapitel 5 i BBR och där finns många hänvisningar och kopplingar till kapitel 3 som handlar om tillgänglighet och användbarhet. 

Observera även att under BBR 3:225 "Bostäder för en grupp boende" står det tydligt att reglerna för gruppboende inte gäller för bostäder för personer med nedsatt funktionsförmåga utan här hänvisar man till LSS och Socialtjänstlagen.

Hälsningar 

/Eva

 

Hus och Människor Postad av: Archileaks, Datum: 2014-09-18

Hus och Människor - en film om Patrik Derk och Hovsjö. Om att göra och tänka rätt vid renovering av miljonprogram. Se den och låt den ligga till grund för samtal om miljonprogram, arkitekturens roll och arkitektens ansvar.

Hus och människor - en film om Patrik Derk och Hovsjö är gjord av Sophie Vukovic, filmbolaget Story, på initiativ av Arkus. Drivkraften bakom filmen är behovet att förmedla ett grundläggande och klokt "tänk" inför beslut som rör den fysiska miljön. I fallet Hovsjö blir det tydligt hur en kunnig beställare genom medveten resurshushållning förmår definiera människors behov och driva utvecklingsinsatser av miljön så att den svarar upp emot dessa behov. Samtidigt har man uppnått ett attraktivt tilltal som håller god ton både med ekonomi, samtidens uttryck och områdets ursprungliga karaktär."

Fakta om Hovjö är hämtade ur Det omöjliga tar vara något längre tid - Hovsjösatsningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv, Eva Lundmark, Ingvar Nilsson/TelgeHovsjö

 

Hovsjö är beläget vid sjön Måsnaren i Södertälje. Stadsdelen byggdes mellan 1973 och 1975 som en del av miljonprogrammet. I området finns 2 200 lägenheter och 250 radhus, samt ett litet antal bostadsrätter. Mellan 5000 och 6000 personer bor i Hovsjö.

Majoriteten av lägenheterna ägs av det kommunla bostadsbolaget Telge Hovsjö som ingår i Telgekoncernen. Patrik Derk, med bakgrund som rektor för bl a Ronnaskolan, tillträdde som vd vid bildandet av Telge Hovsjö år 2007.

Rwc på varje plan? Postad av: Archileaks, Datum: 2014-04-02

FRÅGA:

Hej Eva,

Vi håller på med en större ombyggnad, en högskola, där vi just nu ritar på ett auditorium där det finns utrymme för rullstolar både på parkett och balkongplats.

Det finns även hwc på båda dessa planen samt ett antal vanliga wcn.  Nu vill beställaren öka antalet wcn på balkongplanet och frågan är då ifall man måste ha ett hwc här eller ifall man kan ’byta ut’ detta mot två vanliga wcn?Det jag hittat är följande:

3:1453 Tillgängliga och användbara toaletter

Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar. 

Allmänt råd 

I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha:

a) minsta måtten 2,2 x 2,2 meter, 

b) lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning, 

c) kontrastmarkeringar, och 

d) säkerhetslarm.

Jag skulle vilja svara ja, det behövs ett hwc på båda planen. 

 EVAS SVAR:

Svaret är ja! Tolkningen av ovanstående krav är att den första toalett som man ritar på varje plan i en publik miljö ska vara ett rwc – tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. 

Ordet ”bör” som figurerar i ”allmänna råd” kan vara lite förvillande och tolkas ofta som valbart. Betydelsen framgår både av Läsanvisningar avsnitt 1 och avsnitt 1:3 i BBR. Kontentan är att om man följer rådstexten uppfyller man ovanförliggande krav. Gör man på ett annat sätt måste man själv bevisa att det ovanförliggande funktionskravet ändå uppfylls.  Vilket inte är möjligt i detta fall om man endast ritar in små toaletter. 

Fråga Eva: Behöver hissen rymma en bår? Postad av: Archileaks, Datum: 2013-10-07

Fråga:

Hej,

Jag har slagit och slagit i BBR och PBF och SIS men hittar inte ett enkelt svar gällande två-vägshiss i en nybyggd gymnasieskola; skall den kunna hålla en bår? Trappan medger vändradie för en bår.

Mvh,

Sara

Evas svar:

Hej Sara,

Jag kan inte se att det ställs några direkta krav på att hiss i publika lokaler och arbetsplatser ska rymma transport av bår. Däremot står det under BBR 8:232 …”att trappor … från utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas så att transport av sjukbår blir säker. Detta gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller någon annan lyftanordning.” Med andra ord är den ritade trappan säker för bårtransport behövs ej hiss som rymmer bår och vice versa.

 
Hälsningar
/Eva

 

Bild

Fråga Eva: Får en ramp luta mer än 1:12? Postad av: Archileaks, Datum: 2012-04-16

FRÅGA:

Hej Eva,

När får en ramp luta mer än 1:12?

På stationen i Hallsberg finns det en skylt som varnar för brant ramp. (se bild)

Innebär det att det är tillåtet att göra en ramp med brantare lutning bara man talar om det,förutsatt att det finns en annan tillgänglig väg

Tack för svar,

mvh Jaques




EVAS SVAR:

Hej ,

Intressant bild och märkligt och otydligt budkap på skylten – vad betyder och motsvarar ”kraftigt” och finns det i sådant fall någon hiss att tillgå?
Enligt BBR 3:1222 (på tomter) och BBR 3:1422 (byggnader) heter det att ”Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12.” Med krav på detaljutformningen enligt rådstext.
Under BBR 3:142 (byggnader) står det ”Då nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa.”
Kontentan av ovanstående är att en ramp inte får luta mer än 1:12 om de ingår i tillgänglig kommunikation. Det kan möjligen vara så i Hallsberg att den tillgängliga kommunikationen utgörs av hiss och att rampen endast är ett komplement för att kunna dra väskor etc. Det märkliga är att det saknas en hänvisning till hiss (och även trappa) i detta läge.


Hälsningar Eva

Fråga Rune: vattentäta ytskikt Postad av: Archileaks, Datum: 2012-03-28

FRÅGA:

Hej Rune!
Jag sitter och skriver en typrumsbeskrivning för en vårdcentral.

Rent generellt undrar jag vart man ska dra gränsdragningarna för hur mycket man ska skydda de olika rummen ifrån fukt, dvs. vart man skall föreskriva vattenavvisande ytskikt, vattentäta ytskikt, respektive ytskikt utan några krav på vattenresistens?

Utrymmena som hamnar i dessa gråzoner är exempelvis toaletter, kök och pentry, omklädningsrum, fläktrum etc.

Tack på förhand!

/Alex

RUNE SVARAR:

En bra tumregel när det gäller utförandet av golv och socklar hänger på huruvida rummet kommer förses med golvbrunn eller inte. Finns golvbrunn skall golvet vara vattentätt, annars behövs inget sådant krav.
Vad gäller omklädningsrum blir utförande  av golv +sockel därmed avhängigt planlösningen. Är duschutrymmen i direkt anslutning till själva ombytesdelen skall man föreskriva VT + golvbrunn i hela utrymmet. Är dessa utrymmen rumsligt separerade räcker golvbrunn och VT i själva duschutrymmet.
 Vad gäller golv och tak behöver du givetvis vattentäta duschväggar. Är dusch i direkt anslutning till omklädningsdelen skulle jag föreskriva VA på tak och övriga väggar. Är dessa utrymmen rumsligt separerade räcker ovanstående skydd i själva duschdelen.
I toaletter samt kök och pentry skulle jag föreskriva vattenavvisande ytor där man sätter stänkskydd. Alltså vid diskbänkar, ho, tvättställ etc. Övriga väggar och tak är inte så utsatta att de behöver vattenskyddas. Golvbrunn finns troligtvis inte, därmed ställs heller inga krav på golv + sockel enl. tumregel ovan.
I fläktrummet räcker det med VT-golv och sockel plus golvbrunn. Utrymmena utsätts såpass sällan för vatten att stänk över sockelhöjd inte utgör något problem, väggar och tak torkar ut.

Lycka till!
Med vänlig hälsning Rune

RWC eller HWC? Postad av: Archileaks, Datum: 2012-04-16

Hej Eva,

Vad är det korrekta benämningen, RWC eller HWC?

tack för svar!

/Robin, Arkitekt, Göteborg

Evas svar

Hej

När det gäller RWC kontra HWC så gör jag ingen skillnad, en del skriver det ena andra använder det andra, då samma minimimått gäller.

Tänker jag efter lite mer så tycker jag egentligen att RWC = rullstolswc egentligen är en bättre benämning då det i första hand är ett wc för rullstolsburna personer. I dag undviker man dessutom att använda begreppet handikappade utan den riktiga benämningen är personer med funktionsnedsättningar (funktionshinder).

En synskadad person (tidigare benämnd handikappad) väljer t ex  hellre ett vanligt wc än ett rwc då det är lättare att känna sig fram i ett litet rum.

Med andra ord använd gärna RWC fortsättningsvis…

Hälsningar

/Eva Helgesson

Enkel lathund till alla olika målningskoder? Postad av: Archileaks, Datum: 2011-10-21

Hej Rune!


Vart hittar jag en enkel lathund till alla olika målningskoder som gäller för olika material och olika behandlingar? Finns det någonstans på nätet, står det i AMA, måste jag köpa målningshandboken?
Tacksam för snabbt svar!


/Kakan

Rune svarar

Hej Kakan!
Målning är ett komplicerat ämnesområde, förutom att man noggrant ska läsa igenom AMA och RA, så är "Målerihandboken" ett mycket bra komplement. De större färgfabrikanterna har även "lathundar" som kan fungera bra. Dock om det är ett mer komplicerat projekt ta kontakt med en målerikonsult.
Lycka till!

 

 

 

Projektering av ombyggnation Postad av: Archileaks, Datum: 2011-10-21

Hej Rune!

Jag håller på och projekterar en ombyggnation och har lite frågor över vart jag ska lägga in information om olika saker. Det blir lätt att information hamnar både i ritningar och rumsbeskrivning, vilket leder till dubbelarbete när det blir ändringar. Hur gör jag t.ex. med information som att ett pentry ska rivas, ett torkskåp ska demonteras och att en ny vägg ska byggas? Och vart skriver jag att alla fönster ska målas om invändigt?

/ Anna

Runes Svar

Hej Anna,

Mitt råd är att lägga så mycket information som möjligt i ritningarna om allt som ska rivas/demonteras. Så svaret är att pentryt som rivs berättar du om i din rivningsritning, liksom torkskåpet som demonteras. Nya väggar ritar du in i ritningen med "blivande utseende". Och du behöver inte nämna dem i rumsbeskrivningen annat än att de ska målas. Att alla fönster ska målas skriver du varken i ritning eller i rumsbeskrivning utan det talar du om i byggnadsbeskrivningen.

Lycka till med projketeringen!

Fråga Eva: Storlek RWC Postad av: Archileaks, Datum: 2011-11-01

Hej,

Jag har hört att 2200x2200 mm är ett heligt mått om man ska få kalla en RWC för RWC – men nu hör jag att inte behövs bara man uppfyller funktionskraven i övrigt. Vad gäller?

Tack för svar!

Jakob Ryngen

Arkitekt SAR/MSA

Evas svar

Hej Jakob

Modulen 2,2 x 2,2 m bygger på funktionsmått och är minimimått. Funktionen är att man som rullstolsburen person ska kunna komma åt toalettstolen antingen framifrån eller från ena eller andra sidan beroende på den individuella funktionsnedsättningen. Med dimensionerande rullstol (med vänddiameter 1,5 m, BBR 3:112) och standardstorlek på toalettstol (0,7 m x 0,4 m) behövs minst 0,9 m fritt på båda sidor om toalettstol och minst 1,5 m framför att snurra runt på. Detta ger 2,2 x 2,2m med plats för ett handfat i ena hörnet som ju medger golvutrymme för rullstolens fotstöd upp till knän att snurra runt. I Svensk standard SS 91 42 24:2006 finns funktionsmått för dimensionerande rullstol under ”höjd nivå” på sid 14 liksom i Bygg i kapp. Se bild 3.70 och 4.16 i Bygg i kapp.

Det är bra att du  inte bara ”hör” utan tar reda på fakta.

Hälsningar

/Eva

En fråga om hissar Postad av: Archileaks, Datum: 2011-10-19

Hej Eva

Jag har en fråga om hissar. Vi ritar en 2,5-plans byggnad med handel i botten/souterängvåning och 2 lägenheter över. Entrén till lägenheterna ligger på plan 2 och det är en lägenhet på vardera våning (en lägenhet på plan 2 och en på plan 3).

Vad gäller för krav kring hiss? Om man projekterar utan hiss, ska det i så fall vara möjligt att sätta in hiss senare?

Tack på förhand,

Gustav

Evas svar

Om man läser i nya Plan- och byggförordningen (2011:338), 3 kapitlet 18§ (citerad fr o m 3:e stycket nedan) som reglerar undantag från hisskravet framgår det att byggnaden inte får vara mer än två våningar. I ditt fall är det därmed strikt sett inte möjligt men mitt råd är att diskutera frågan med stadsbyggnadskontoret då det är byggnadsnämnden som kan tillåta eventuella avsteg. Motivet till avsteg kan då vara att bostadsdelen endast blir i två våningar med entré i våning ett och att handel har direktentré och att man därför skulle kunna betrakta byggnaden som två självständiga delar. Undantaget kräver dock, se nedan, att man kan installera hiss i efterhand, se text nedan.

PBF 3 kap 18§:  .… ” Trots andra stycket (som talar om att en byggnad i flera våningar ska utrustas med hiss, min anmärkning) behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.”

Hoppas det svarar på dina frågor!

Vad ska stå var? Postad av: Archileaks, Datum: 2011-10-21

Hej Rune!

Jag har en undran över vad för regler som gäller om vart man talar om vilka nya produkter som föreskrivs vid en projek­tering. Vad ska stå i rumsbeskrivningen och vad ska stå i byggnadsbeskrivningen?

Mvh Tompa

Runes Svar

Hej Tompa! 

I rumsan skriver du in produkten med en hänvisning till den AMA-punkt som är tillämplig. I beskrivningen anger du produkten och dess egenskaper. I rumsbeskrivningen anger man målnings­behandling och kulör.

Lycka till!