Marknadshyra = hyreshöjning Postad av: Archileaks, Datum: 2016-03-01

"Vi är naturligtvis medvetna om att höjda hyror omfördelar inkomster från hyresgäster till fastighetsägare, att det givetvis är ett problem och att man därför måste ha modeller för att dämpa effekterna av denna omfördelning."  

Vem citerar jag? Jo, självaste Assar Lindbeck. Han som har slagits för marknadshyror till och med längre än vad Lars Calmfors slagits för låga ingångslöner. I tider av klickpolitik där förslag gillas och ogillas, kommer och går utan en enda tillstymmelse till fördjupning så kan det vara intressant att plocka ut någon del och se vad det egentligen handlar om. Jan Björklunds senaste onelinerförslag exempelvis. Inför marknadshyror och ta bort den eländiga hyresregleringen.

Men Assar Lindbeck som väl mer än någon annan förknippas med kampen för marknadshyror ägnade sig inte åt klickpolitik eller använde oneliners när han argumenterade med Erlander eller Bertil Ohlin. Han insåg,vilket framgår av hans bok Ekonomi är att välja, också vilka oönskade effekter marknadshyror skulle få vilket man måste ta med i beräkningen. Idag tas inget sådant med i beräkningen. Avreglering kräver reglering menade Assar Lindbeck.

En av de modeller för att dämpa effekterna av fastighetsägarnas förmögenhetsökning som Lindbeck lanserade var ”Reversmetoden”. En fastighetsägare som höjde hyran skulle tvingas att överlämna ett skuldebrev till hyresgästen för att delvis kompensera för hyreshöjningen. En hyresgäst som bodde kvar skulle kunna använda sin fordran på hyresvärden till att successivt betala en del av den högre hyran. En hyresgäst som flyttade skulle i stället kunna omvandla sin fordran i kontanter genom att sälja reversen till en bank eller exempelvis till den nya hyresgästen i lägenheten. Idag handlar förslagen om att det är staten som ska kompensera hyresgästerna genom ökade bostadsbidrag medan fastighetsägarna ska kunna casha in pengarna i ensamt majestät.

Idag hålls hyrorna nere i förhandlingar inte genom reverser vilket borde tillfredsställa Assar Lindbeck åtminstone lite.

Hur som helst så blev ”hyreskontrollen” som Lindbeck kallar den kvar trots årtionden av försök att få bort den. Senaste gången räddades den av Bertil Ohlin (FP) som enligt Lindbeck upprördes över att regeringen inte avsåg att dra in en del av fastighetsägarnas vinstökning i samband med avvecklingen. Så Erlander drog tillbaka förslaget också därför att Cecilia Nettelbrandt (FP) varnade för de stora hyreshöjningar som skulle följa av en fri hyressättning. Men nu har FP bytt både namn och politik.

”Avskaffar man hyresregleringen från en dag till en annan kan många hyresgäster råka illa ut medan värdarna får ett öronbedövande klirr i kassan” skrev PJ Anders Linder i SvD.

Om det klirrar öronbedövande hos hyresvärdarna så behöver man inte undra så mycket över vad det är för olycksbådande dån som ljuder i hyresgästernas öron.

Men deras svindelkänsla bekymrar inte anhängarna av marknadshyror eftersom vitsen med förslaget är att öka omflyttningen och då är det väl bara bra om hyresgästerna förstår att de ska flytta på sig. Hyresgäster förmodas nämligen inte vare sig bo i sina hem eller trivas där utan de sitter på förstahandskontrakt som blir guldkantade värdepapper som de håller fast vid in i det sista.

När Finland införde marknadshyror steg hyrorna med 57 procent. I Helsingfors med 71 procent. I Finland finns det inga spärrar när värden vill höja hyran. Kan man inte betala är det bara att flytta. Angela Merkels regering tvingades införa en spärr mot marknadshyror.

För det är väl egentligen ingen som på allvar påstår att marknadshyror skulle få någon annan effekt än höjda hyror? Vad Björklund tror vet man inte, den typen av följdfrågor förekommer inte vid utfrågningar. Men om han inte tror det så är alla förslag om att kompensera hyresgästerna överflödiga.

Låga löner och höga hyror är oförenliga storheter så två saker kan hända. Staten kompenserar hyresgästerna genom höjda bostadsbidrag eller staten inför ett system med social housing. I bägge fallen är konsekvensen att skattebetalarna ska garantera att fastighetsägarna ska kunna njuta av ett öronbedövande klirr i kassan utan motprestation. Nu får man inte kalla det för statliga subventioner då stiger ilskan hos de som gynnas av att staten går in och garanterar deras vinstökning genom att kompensera hyresgästerna.

En subvention är annars, enligt Wikipedia, “ett (statligt) ekonomiskt understöd, d.v.s. pengar som betalas med avsikt att sänka priset på en vara eller tjänst. Subventioner kan vara synliga eller dolda. Ett exempel på en synlig subvention är ett direkt bidrag från staten till en viss sektor eller verksamhet. En dold subvention kan vara undantag för en viss sektor att betala skatt eller de fulla kostnader som uppstår för samhället genom sektorns verksamhet”

Mitt i en ogenomtränglig flod av snabbt lanserade förslag om förändringar av alla de regelverk som omgärdar byggandet ska det byggas. Mer än på mycket länge. Inför valet 2010 träffade jag en himla massa politiker som jag trodde skulle hänga med på att vi skulle stå inför en enorm bostadsbrist och att vi redan var sent ute. Men icke. De hade gjort egna väljarundersökningar och lärt sig av sina PR konsulter att det bara gick att driva tre frågor, max fyra i en valrörelse. Och tyvärr så fanns inte bostadsfrågan med.

//Barbro Engman


Barbro Engman är krönikör för Archileaks. Hon har tidigare varit ordförande för Hyresgästföreningen. Innan dess kommunfullmäktige, landstingsledamot och riksdagsledamot. Barbro har arbetat som folkhälsoplanerare, chef inom missbruksvården, utredare inom barnpsykiatrin, varit försäkringskasseanställd och fackligt aktiv. Hon är uppväxt i allmännyttan men har bott i alla upplåtelseformer. Barbro bor nu i hyresrätt i Hammarby sjöstad.

Featurebild från: Mynewsdesk