Miljonprogrammet 50 år: Ola Andersson Postad av: Archileaks, Datum: 2015-12-14

"Det är intressant att se hur lite arkitekturen påverkar bostädernas attraktivitet." Det menar Ola Andersson är tydligt när vi idag betraktar miljonprogrammets bebyggelse. 

För att uppmärksamma att miljonprogrammet fyller 50 i år har vi på Archileaks gjort en serie korta intervjuer med personer som har särskild kunskap, intresse eller åsikter om ämnet. I den tredje intervjun har vi talat med Ola Andersson, arkitekt och skribent.   

LÄS ÄVEN: Övriga intervjuer om miljonprogrammet hittar du här. 

Hur har miljonprogrammet satt spår i dagens bostadsarkitektur?

Svensk byggsektor är sedan miljonprogrammet besatt av idén av att vara en industri och jämför sig med en stationär varutillverkning. Men bostadsbyggande är inte en industri som distribuerar varor. Jämförelsen med bilindustrin är därför irrelevant. Byggande handlar istället om fastighetsutveckling: att förädla en plats och höja markanvändningen. Det verkar många ha glömt bort.

Stora delar av den svenska byggsektorn drömmer fortfarande om att gå tillbaka till miljonprogrammets byggande. Till exempel Skanska Moderna Hus, som bygger på miljonprogrammets idé rakt av: likformiga hus i parkmiljö.

Vad svarar du om någon hävdar att det krävs ett industriellt byggande för att kapa kostnader och därmed skapa billigare bostäder?

De ljuger. Att hävda att bostadspriset beror på byggkostnader är lika dumt som att påstå att jorden är platt. Skulle det stämma så skulle ett 100 år gammalt hus vara billigare än ett nyproducerat, och så vet vi att det inte är. Produktionskostnaderna är samma i Rosengård och Västra hamnen, men ändå skiljer huspriserna. Priset bestäms av områdets attraktivitet. 

Hur har miljonprogrammet påverkat den svenska stadsplaneringen?

Den stora förändringen kom redan på 30-talet när den modernistiska stadsplaneringen gjorde sitt intåg. Miljonprogrammet var en fortsättning på det. 

Om regeringen presenterade en plan idag att på kort tid bygga ikapp bostadsbristen med en halv miljon nya bostäder, vilken skulle då vara den viktigaste lärdomen att ha med sig från miljonprogrammet?

Att inse att byggande inte är en industri. Det framtida värdet avgörs inte av arkitekturen utan av läget. Det stora misstaget som gjordes under miljonprogrammet var att tro att lägenheter i flerbostadshus skulle vara attraktiva även om de ligger perifert. Vilket de inte är.

Samtidigt så är det viktigt att komma ihåg att miljonprogrammet inte bara var storskaliga flerbostadshus utan i stort sett all bostadsproduktion 1965 - 1975, även villor och småhus. Exempelvis i Staffanstorp eller Salemstaden som kanske inte är de allra attraktivaste delarna, men som få skulle kalla ett misslyckande.

Är det andra delar av miljonprogrammet som du betraktar som ett misslyckande?

Absolut inte. Miljonprogrammet var en enorm framgång. För första gången lyckades samhället bygga bort bostadsbristen.

Är det någon byggnad från miljonprogrammet som du särskilt vill lyfta fram?

Det är intressant att se hur lite arkitekturen påverkar bostädernas attraktivitet. Ett bra exempel på det är Fältöversten på Östermalm, där priserna bara är något mindre än sekelskifteshusen på andra sidan gatan. Ett annat exempel är Drakenbergsområdet på Söder i Stockholm. 

 

Ola Andersson är praktiserande arkitekt och driver tillsammans med Herman Arfwedson arkitektkontoret Andersson Arfwedson. Han har tilldelats priset ”Årets Stockholmsbyggnad” för enbostadshusen i kvarteret Mursmäckan i Kärrtorp, och är också verksam som skribent i dags- och fackpress och författare till böckerna ”Vykort från Utopia” och "Hitta Hem".

Fotograf: Per Kristiansen 

Drakenbergsområdet, Stockholm. Arkitekt: Lars Bryde 

Fältöversten, Stockholm. Arkitekt: Lennart Bergströms Arkitektkontor (utifrån ett referensprojekt av Carl Nyrén, som sedan kritiserade projektet.) 2013 fick Fältöversten plats i fiktionen när Jonas Malmborgs roman Fältöversten av gavs ut.