Stadens nya kläder Postad av: Lisa_Deurell, Datum: 2014-02-07

Språket är mäktigt. Orden är tankens minsta byggstenar. Kanske kan vi börja där, genom att tala klarspråk.

Det finns få benämningar så belastade som ordet förort. Förort är nästan alltid negativt laddat i nyhetsrapporteringarna, där det associeras med problem och kriminalitet. Lika mycket som förort används för att benämna en plats, så syftar ordet på de boende i förorten; underklassen, nysvenskarna. Plats och identitet klumpas samman som begrepp. Samtidigt finns det ett motstånd hos de boende som talar om sina förorter med stolthet. Det är intressant att notera att med förort menas Rinkeby, aldrig Djursholm. 

I rollen som yrkesverksam, som planerare eller arkitekt, menar jag att det är dags att överge ordet förort för mindre laddade begrepp, helt enkelt för att tydligt särskilja den fysiska miljön från myterna om vad förorten är. Prata hellre om den moderna staden, ytterstad eller stadsdelar, eller om fattigdom och segregation om det är vad som åsyftas.

Det vitt spridda föraktet mot de så kallade förorterna är den kanske största bakomliggande anledningen till dagens vurm för kvartersstad. Ett populärt ord för att beskriva den önskade staden är stadsmässighet. Vad stadsmässighet betyder i konkreta termer är oklart. Men begreppet tycks underförstått vara synonymt med kvartersstad och god smak. Polariseringen mellan förort och kvartersstad tycks vara en förutsättning för att kunna kränga dyra bostadsrätter. Genom att flytta till kvartersstad så slipper den boende identifiera sig med de sämre ansedda förorterna. Den höga prissättningen ger dessutom garanti för en segregerad miljö av välbärgad medelklass. Vem vill betala nyproduktionspriser för att bo i en stadsdel med dåligt rykte? Det vore en riskfylld investering. Samtidigt som polariseringen är en förutsättning för byggandet idag, så är den ett hinder för städer att växa som helhet då det saknas ekonomiska incitament att integrera stadsdelar med olika status vid nybyggnation.  

Kvartersstadens renässans som växte fram under 90-talet har vuxit sig allt starkare under 2000-talet. Strukturen idag är något mer uppbruten än vid det förra sekelskiftet och balkongerna har blivit rejält större, men i sin form är byggnaderna tydligt återblickande. Tyvärr är form och innehåll olika saker. Kvartersstrukturen ger ingen garanti för stadsliv, så som förespeglas. För stadsliv krävs det starka kopplingar till kringliggande områden och en blandning av bostäder, arbetsplatser, kultur, handel och samhällsservice. Ofta saknas förutsättningar för detta när nya bostadsenklaver byggs i exempelvis Barkaby, Annedal och Kvillebäcken. Nog finns det fler skäl till valet av kvartersstad. Kvarterstadens typologi är tätare än vid friliggande bebyggelse vilket ger fler kvadratmetrar att sälja.

Dock tror jag på en snar vändning. Många bostadsköpare anser det mer prisvärt att bosätta sig i befintliga stadsdelar. Det är värt att påminna sig om att det inte var särskilt länge sedan många av Sveriges innerstäder sågs som sanitära olägenheter som borde rivas. De boende var då fattig arbetarklass.  Precis som när gentrifieringen en gång gav erkännande till gamla arbetarstadsdelar i stadskärnor, så kommer så småningom även de kvalitéer av luft och grönska som finns i ytterstaden få sitt erkännande. Snart kommer byggbolagen behöva se sig om efter nya berättelser om staden och boendet. Det blir en chans för planerare och arkitekter att vidga diskussionen till att innefatta både innehåll och gestaltning.

Att slänga sig med tomma fraser om stadsmässighet är bara ett sätt att undvika de egentliga frågorna. Om vi alla tar ansvar för vårt språkbruk och slutar använda luddiga ord som reproducerar fördomar och upprätthåller en polariserad förståelse av staden, kan vi förändra synen på vad en stad är och på vad en stad kan vara.

///////////////

Lisa Deurell är arkitekt och bedriver egen verksamhet genom Paradiso Arkitekter. Utöver arkitektur och stadsbyggnad engagerar hon sig för rättvisefrågor och feminism. Lisa är för tillfället delad ordförande i Kvinnors Byggforum.

 

Foto: Pelle Beckman

Övriga bilder: Annedal från Wikipedia.