Urbana Nyckelprojekt Postad av: Archileaks, Datum: 2015-02-27

Hej Nils Björling, Vad gör du?  

Hej! Jag är arkitekt och doktorerar på Chalmers Arkitektur. I mitt doktorandprojekt undersöker jag hur Urbana Nyckelprojekt kan användas som ett kompletterande planeringsverktyg för att stödja ett bättre samspel mellan planering och genomförande. 

Du arbetar även med AIM – Architecture Is Made, Vilka är ni och hur jobbar ni?

AIM består av Kristoffer Nilsson, Magnus Björkman och mig. Vi är intresserade av skärningspunkten mellan byggnad och stad, arkitektur och urbana processer. Hur man kan knyta den mänskliga skalan till det omgivande landskapet. Sedan vi bildades 2004 har vi medverkat i flera mindre och större stadsbyggnadsprojekt. Vi arbetar ofta som experter i större konstellationer med en mångfald av olika professioner.  

Vad fick dig som praktiserande arkitekt att börja doktorera?

Inom AIM försöker vi driva våra projekt så att de inkluderar en kunskapsutveckling för hur vi bygger städer; för hur de fungerar, inte fungerar och kan utvecklas. Att påbörja ett doktorandprojekt var därför ett bra sätt för oss att stärka kombinationen av praktiserande verksamhet och kunskapsproduktion. 

 

 

 
 

Så här beskriver Nils sin pågående forskning: 

Urbana nyckelprojekt: Planeringsverktyg för sköra stadslandskap

Min forskning omurbana nyckelprojektundersöker hur det enskilda arkitektur- och stadsbyggnadsprojektets kapacitet att förändra sin omgivning kan stärkas. Nyckelprojekten utgör specifika ingrepp som öppnar, låser eller förändrar riktning på en stadsomvandlingsprocess.

Arbetet med urbana nyckelprojekt som kompletterande planeringsverktyg har två inriktningar, dels som kartläggningsverktyg för att synliggöra planeringsförutsättningar och dels som verktyg för att utgöra konkreta steg i genomförandet av stadsomvandlingsprocesser. Nyckelprojekten utgör i båda inriktningarna plattformar för konstruktiv förhandling om olika alternativ och scenarier.

Varje förändring av stadslandskapet är ett politiskt agerande som begränsar eller möjliggör samhällets och individers utvecklingsmöjligheter. Nyckelprojekten syftar till att stegvis anpassa det befintliga stadslandskapet till nya behov och realisera lokala resurser.

Sköra stadslandskap

Regionala och globala förskjutningar av beslutsmandat, kunskap och resurser formar i många sammanhang lokala inlåsningar. Dessa planeringsförutsättningar utgör sköra stadslandskap då den lokala situationen gör sociala, politiska, ekonomiska etc. processer bräckliga för förändringar. Konsekvenserna blir därmed påtagliga för hur både samhället och enskilda individer kan utvecklas.

Ett exempel är utvecklingen av Selma Lagerlöfs torg. På grund av befintlig infrastruktur pekas området (i program för parallellt uppdrag 2011) ut som lämpligt för förtätning. Samtidigt beskrivs området som ett problem med gäng-kriminalitet och åldrande befolkning. Problem som ska övervinnas med hjälp av ny bebyggelse och en större socio-ekonomisk mångfald. Men, ett utvecklingsperspektiv som främst fokuserar på befolkningsökning och ekonomisk tillväxt försvårar utveckling av andra resursslag som till exempel befintlig handel, förenings- och kulturliv. Därmed skapas inlåsning i ett för lokala resurser skört stadslandskap, inte i sig själv utan på grund av de processer som omger det. Den sköra situationen framträder genom statiska definitioner av vad som utgör centrum och periferi, vem som inkluderas eller exkluderas i planeringen och i samhället etc.    

För att undersöka alternativ har jag studerat en omvandling av Selma Lagerlöfs torg som utgår från att åter öppna en passage genom Scandic hotell som idag avgränsar torgets lokala sammanhang från E6ans regionala pausplats vid Backadalsmotet och Stigs center. Arbetet är en laboration kring ett nyckelprojekt som kombinerar resurser och flöden från motorvägen och det lokala torget som mötesplatser. Projektet undersöker på så sätt föreställningar om lokala-regionala förutsättningar samt vad och vem som ingår i bilden av det nutida stadslandskapet (se figur 1).  

Problembilden kring sköra stadslandskap uppstår i kombinationer av urban konkurrens om befolkning och ekonomiska investeringar etcera ojämn geografisk utveckling samt topologiska (nätverksrelaterade) och diskursiva (meningsskapande) förändringar. 

Definition Urbana nyckelprojekt

Förståelsen avurbana nyckelprojektutgår från potentialen det enskilda projektet har att realisera lokala resurser och potential. 

Projektsyftar här mot enprojektivförmåga, det vill säga den förändring som projektet syftar till. Projekt ska därmed ses med utgångspunkt i en ständigt pågående stadsomvandlingsprocess där ingrepp kan genomföras avgränsade i tid och rum men där deras påverkan får långt vidare konsekvenser i både rum och tid. 

Begreppetnyckelhar för avsikt att beskriva det enskilda projektets olika möjligheter att påverka sin omgivning. Likt en nyckel behöver nyckelprojekten kunna öppna förutsättningar, starta processer, men även låsa omvandling och säkra konkret genomförande. Ordet nyckel pekar även på behovet av att utforma platsspecifika projekt som är anpassade till varje situations unika förutsättningar. 

Prefixeturbanavser att avgränsa arbetet till den materiella miljö som vi människor formar och gestaltar för att hantera och utveckla samhället. Stadslandskapet ska dock ses i utvidgad bemärkelse och används för att visa hur dagens städer ingår i nätverk och urbana system som överbryggar gränsdragningar mellan exempelvis stad och land. 

Utifrån denna definition är det svårt att beskriva vad Urbana Nyckelprojekt konkretär. Urbana nyckelprojekt ska snarare definieras och värderas utifrån vad degöroch synliggör i kartläggningsarbetet och vilka processer de öppnar eller stänger, det vill säga deras nyckelprojektskapacitet. 

 

Nyckelprojektskapacitet

För att hantera hållbar samhällsutveckling, inkludera fler perspektiv på vad som utgör det nutida stadslandskapet och kombinera planering med implementering behöver de förändringar vi arbetar med i staden öka sin kapacitet att: 1) Driva och modellera en kartläggning som undersöker och beskriver det nutida stadslandskapet och inkludera fler målbilder och betydelser. 2) Identifiera, analysera och påverka de rumsliga processer som driver, öppnar eller blockerar förutsättningar för stadslandskapets formationer. 3) Utgöra konkreta ingrepp som påverkar placering och funktion i grenverk och nätverk samt förändrar och etablerar rumslig meningsproduktion. 4) Etablera plattformar för kritiska förhandlingar och upprätta dialog för att diskutera alternativ för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 5) Etablera samverkansmöjligheter som kombinerar tillgängliga resurser, kompetenser och beslutsmandat för att säkra planeringens genomförande. Genom att samla och kombinera tillgängliga resurser, kan specifika utvecklingsmöjligheter katalyseras och etablera en lokal-regional agenda. På så sätt kan en skör situation omsättas i ett operativt läge.

Metodologiskt ramverk

Forskningen har utgått från fem empiriska kontexter: Mariestads tätort, Selma Lagerlöfs torg i Göteborg, Karlsborgs kommun, Kiruna tätort och de 15 kommuner som ingår i Skaraborgs kommunalförbund. Alla situationerna bidrar på olika sätt till att utvidga synen kring det sköra stadslandskapets förutsättningar. Studieområdena har gemensamt att de befinner sig i eller kring brytpunkter där regionala, nationella och globala ekonomiska, politiska, kulturella och sociala processer skapar nya förutsättningar som det lokalt finns begränsningar för att hantera.

Till exempel var Mariestad tidigare residensstad och huvudort för Skaraborgs län. Genom sammanslagningen till Västra Götalandsregionen i slutet på 90-talet förändrades Mariestad från att vara ett administrativt centrum till en periferi i förhållande till Göteborg. Denna identitetsförändring drabbar både ett gemensamt politiskt förändringsarbete och den individuella självbilden. Går det även i periferin att vara betydelsefull?

Resultaten av de empiriska kontexterna visar hur urbana nyckelprojekt kan användas för att synliggöra stadslandskapets förutsättningar, kartlägga urbana ekologier (dvs. system och meningsbärande sammanhang som upprättar stadslandskapets förutsättningar, med betydelse för samhällets organisering och människans livsvillkor), sortera kartläggningen till relevanta rumsliga aspekter och undersöka deras inbördes dynamiska växelspel. Genom att precisera ingrepp i förhållande till specifika planeringssituationer och genom att påverka och kombinera rumsliga processer, kan nyckelprojekt utveckla sin situationsspecifika kapacitet att öppna eller stänga förändringsprocesser och skapa övergångar till ny rumslig betydelse och mening. Stadslandskapets möjligheter framträder som (potentiella) rumsliga artikulationer, dvs. aspekter sedda i förhållande till de meningsbärande sammanhangen. Kartläggningsarbetet som synliggör planeringsförutsättningar blir på så sätt ett kompositionsarbete (assemblage) kring specifika förutsättningar och ingrepp. Kartläggningen är ett kontinuerligt växelspel mellan att identifiera betydelsefulla frågeställningar (teori) och sammanställa/komponera (metod) relevanta kontexter, som i sin tur kan identifiera nya frågeställningar osv.

I Karlsborg identifierades nyckelprojekt för genomförandet av kommunens översiktsplan. Tack vare turismen längs med Göta kanal kan handelsetableringar och restaurangverksamheter överleva året runt i Karlsborg. När detta sammanhang kartlades och visualiserades som ett nyckelprojekt i form av ett nytt bryggdäck och ombyggnation av ett tidigare garage till en lekpark kunde kommunen samla både kommunala resurser från olika förvaltningar och resurser från lokala aktörer i form av näringsidkare och föreningsliv. Projektet blev på så sätt dels en möjlighet att kombinera tillgängliga resurser och ett konkret första steg i genomförandet av översiktsplanen. Som konkret mötesplats katalyserade projektet utbyte mellan de resurser besöksnäringen och det vardagliga livet i Karlsborg etablerar. Först som realiserad förändring kan planeringen åstadkomma förändringar på social, ekologisk och ekonomisk utveckling (se figur 2).

Genom att knyta samman förutsättningar och resurser från olika urbana ekologier utgör nyckelprojekten bryggor till alternativa rumsliga tolkningar. Genom att förändra stadslandskapets rytmer och nätverk har de kapacitet att förändra meningsbärande aspekter på rum. Och genom att sammanföra kartläggning, komposition och modellering av förutsättningar i planeringsarbetet, i kombination med konkret genomförande, kan nyckelprojekt utveckla genomförandestrategier och stegvis förändring. 


Fredriksson J., 2014. Konstruktioner av en stadskärna: Den post industriella stadens rumsliga maktrelationer. Doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola institutionen för Arkitektur.Källor:

The social toolbox – a proposal for a new Selma Lagerlöfs torg, parallellt uppdrag december 2011, Team AIM+Noema+Tyrens.

Det andra Kiruna, tävlingsförslag till tävling om ny stadskärna för Kiruna, december 2012, Team AIM+Onix+Noema+Labotek Apocalyps+ Farawaysoclose.

Fördjupad Översiktsplan Mariestad 2013-2030, 2013, Mariestads kommun.

Förstudie Strukturbild Skaraborg, Skissbok 2013-09-27, Summering av förstudie, 2013, Skaraborgs kommunalförbund.

Översiktsplan 2020 Karlsborgs kommun, 2014, AIM – AIM, Karlsborgs kommun.

Amin A., Thrift N., 2002. Cities: Reimagining the urban. Cambridge: Polity Press.

Banham, R., 2001 (1971). Los Angeles: The Architecture of four ecologies. Los Angeles: University of California press.

Bergman B., 2010. En gång talade man om Staden: texter 1968-2010. Stockholm: Axl Books 

Bunschoten, R., 2001. Urban Flotsam Stirring the City. Rotterdam: 010 Publisher.

DeLanda M., 2006. A new Philosophy of society: Assemblage Theory and Social Complexity. New York: Continuum International Publishing Group.

Deleuze G., 2006. Foucault. London: Continuum.

Dyrssen C., 2010. Navigating in Heterogenity: Architectural thinking and art-based research. In: Biggs M. ed. 2010. The Routledge Companion to Research in the Arts, Routledge.

Hajer M., Reijndorp A., 2001. In Search of New Public Domain. Rotterdam: NAi Publishers

Harvey, D., 2006. Spaces of global capitalism: A theory of uneven geographical development. London: Verso.

Lefebvre H., 2003 (1991). The Production of Space. Oxford: Blackwell Publishing

Massey, D, 2007. World City. Cambridge: Polity Press.

Reed, C., Lister, N-M., 2014, Projective Ecologies. New-York: Actar Publishers.

Solà-Morales Rubió I. de, 1995 Terrain Vague. In Davidson C. (ed.), Anyplace (sid. 118-123). MIT Press

Solà-Morales M. de, 2008. A Matter of Things. Amsterdam: NAi Publishers.

Tietjen, A., 2011. Towards an Urbanism of Entanglement: Site explorations in polarized Danish urban landscapes. Aarhus: Arkitekturskolen Forlag.

Waldheim C. ed., 2006. The Landscape Urbanism Reader, New York: Princeton Architectural press.

Wallenstein S-O., 2009. Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture. New York: Princeton Architectural press.