Olika villkor för renoveringen av miljonprogrammet Postad av: Archileaks, Datum: 2015-04-10

Det talas ofta och med stor enighet om att miljonprogrammet måste renoveras. Sverige, håller alla med om, står inför en gigantisk uppgift. Vad som behöver göras, hur det ska gå till och vem som ska betala de miljarder som krävs är inte lika entydigt. Men kanske är svaret enkelt och finns mitt framför våra näsor. Valda delar av miljonprogrammet är väl underhållet och det är lätt att se vilka och varför. 

Först får vi definiera vad miljonprogrammet egentligen är. I den allmänna debatten framställs det som ett mycket stort antal likadana fastigheter som byggdes på samma sätt under kort tid och med dålig kvalitet. Under åren som gått har de förfallit och nu behöver man göra väldigt omfattande renoveringar. Det är delvis sant men inte riktigt så enkelt. 

En stor del av miljonprogrammet är villor och bostadsrätter och renoveringen av dem har skattebetalarna tagit om hand. 2014 var kostnaden för ROT-stödet 17 miljarder att jämföra med 2008 då kostnaden var 3,8 miljarder. I den summan ingår all den renovering som sker i villaområdena oavsett när husen byggdes. 

Det fanns en tid när staten genom skattefria underhållsfonder också uppmuntrade ägarna av det stora antalet hyresfastigheter från rekordårens byggande att fortlöpande hålla sina hus i gott skick. När dessa fonder avskaffades försvann de delar av hyresintäkterna som är framförhandlade och avsedda för underhåll in i en snårig bokföring där de inte är så lätta att hitta igen.

Bland hyresfastighetsägarna finns en hel del som insett att man måste vårda sig om sina investeringar. Några har dessutom räknat ut att det ibland kan bli fråga om att göra stora investeringar och därför sett till att ha resurser för det. Men det finns tyvärr en del fastighetsägare som helt sonika låtit sina fastigheter förfalla under lång tid. Eller så har de sålts och köpts och sålts igen och ingen av köparna har underhållit fastigheterna. Så nu använder de modellen att kräva allt högre hyreshöjningar ju sämre skick lägenheterna är i. 

I allt större utsträckning höjs hyran så hyresgästerna tvingas flytta. 25 % har inte råd att flytta tillbaka efter en renovering. Jag tror inte att det hade varit möjligt i något annat sammanhang att säga till en kund att den här varan du betalar för är så dålig att den måste du betala lite mer för. Det är ju inte så att fastighetsägarna är direkt barskrapade, tvärtom, men de vill använda vinsterna till annat, till exempel utdelningar till sina ägare.

Läs, titta & lyssna: pratbar 25 mars 2015

Det verkar som att det i själva verket är hyresgästerna man vill renovera bort. En annan modell som används när man vill byta ut de boende är att ombilda hyreshusen till bostadsrätter. 6 av 10 fastigheter från rekordåren ägs numera av privata fastighetsägare. Riskkapitalet har med stormsteg tagit sig in även på bostadsmarknaden. Givetvis för den goda avkastningens och låga räntans skull. 

I bägge fallen där de boende byts ut förmodas det innebära en statushöjning av området. En del makthavare talar om bostadskarriär. I en sådan karriär kliver man självklart uppåt från en hyresrätt till en bostadsrätt för att så småningom nå målet - en egen villa, boendet med odiskutabelt högst status.

Det är enkelt att se mönstret av status och politiska prioriteringar. I villaområdena bor de som i årtionden gynnats av regering och riksdag. De har njutit frukterna av generösa ränteavdrag, ROT-stöd och sänkt fastighetsskatt. Många har bott länge i sina hus och har mycket låga boendekostnader. De kommer så klart inte att flytta på sig för att få dubbla eller tredubbla sina boendekostnader.

I hyreshusen bor de som regering och riksdag inte visat tillnärmelsevis lika stor omsorg. Hyreshusen är hårdast beskattad av alla boendeformer. Något ROT-stöd utgår inte. I hyreshusen bor i allt större utsträckning de som över tid fått sämre ekonomiska villkor. En högre andel av hyresgästerna är ensamstående, förtidspensionerade, sjukskrivna, arbetslösa, trångbodda och kommer från andra länder. 

Segregationen är inbyggt i vårt samhälles struktur och även om nyproduktionen förhoppningsvis kommer öka lär den snarare förstärkas än förändras om vi fortsätter som vi hittills gjort.

Men vi kan, om vi vill, förbättra villkoren för dem vars villkor är dåliga och vi kan renovera de hus som inte ännu renoverats. Och hur det ska gå till är kanske redan givet. Vi kan helt enkelt kopiera det som varit så framgångsrikt i villaområdena - gynnsamma skattevillkor, ROT-stöd och goda ekonomiska villkor för de som bor. Det kräver förstås lite politisk ansträngning och omprioritering. Men det skulle funka.

//Barbro Engman

Barbro Engman är krönikör för Archileaks. Hon har tidigare varit ordförande för Hyresgästföreningen. Innan dess kommunfullmäktige, landstingsledamot och riksdagsledamot. Barbro har arbetat som folkhälsoplanerare, chef inom missbruksvården, utredare inom barnpsykiatrin, varit försäkringskasseanställd och fackligt aktiv. Hon är uppväxt i allmännyttan men har bott i alla upplåtelseformer. Barbro bor nu i hyresrätt i Hammarby sjöstad.

Bild: “Kbvilla” av “Krister Valtonen”

 

Uteplats i Hammarkullen, Göteborg.