Revansch i Kvillebäcken Postad av: Martin Nordahl, Datum: 2013-10-31

Den här gången gick det vägen. Efter en snabb projektering och byggprocess har Saluhallen i Kvillebäcken invigts endast två år efter tävlingsvinsten. Dessutom är byggnaden nominerad till Kasper Salin-priset. Vi har träffat Gustav Appell och Joakim Häggström som nyligen invigde sin första publika byggnad.

– Det är väldigt häftigt att byggnaden står där. Det är ju tyvärr ganska vanligt att arkitekttävlingar inte blir byggda säger Gustav Appell. Han vet vad han talar om. 2007 vann Gustav Appell Arkitekter i  stor konkurrens den öppna tävlingen om ett nytt badhus i Hudiksvall. Två år senare lade kommunen ner projektet.

– Med Saluhallen har det varit helt annorlunda och full fart från start. Beställaren ville boka in ett projekteringsmöte redan i samband med prisutdelningen.

Varför blev det annorlunda med Saluhallen?

Gustav Appell (GA) – Det var en tävlingen där förutsättningarna var klara innan tävlingen lanserades.  Mer än brukligt var också låst redan i tävlingsprogrammet, vilket också kritiserades. Det finns ofta osäkra flera faktorer i arkitekttävlingar. Allt från detaljplan, programfrågor till finansiering. Med Saluhallen var det mesta färdigutrett när tävlingen lanserades vilket gav möjligheten att sätta igång  direkt.

Saluhallen skriver in sig i en arkitekturtradition som kombinerar ett avskalad tektoniskt formspråk med hög detaljering – en typ arkitektur som är vanligare i länder där arkitekter har en annan ställning i byggprocessen. Hur har den gestaltningen fungerat i en svensk kontext? 

GA – Vi är väldigt nöjda att vi fick igenom det här i Sverige. Det förutsätter såklart ett bra arbetsklimat och en beställare som ser till kvalitén.  Arbetet gick fort, men inte så fort att man  struntade i att göra rätt saker. Beställaren hade bestämt att det skulle bli en totalentreprenad framför allt för att klara tidplanen, och inte primärt för att låta byggherren ifrågasätta vartenda materialval. De var tydliga med att vi  skulle få styra totalentreprenaden så mycket att resultatet blev byggt som vi hade ritat.

Joakim Häggström (JH) – Viktigt var också att vi var upphandlade direkt av Älvstranden Utveckling  som projektör även i bygghandlingsskedet och vårt arvode låg utanför totalentreprenadens budget. Det gjorde att vi fick en bättre position och inte var alltför låsta av lojalitet mot byggaren. Det blev så klart ändå en diskussion om pengar, men det fanns en grundläggande förståelse att vi måste rita.

Hur fick ni igenom det handslagna teglet?

GA – Slår man ut en kostnad för teglet på projektet som helhet, så inser man att det inte spelar så stor roll för den totala ekonomin i jämförelse med hur viktigt teglet är för byggnadens uttryck. Man hade kanske kunnat spara några hundra tusen men tappat 25 % av uttrycket. En stor del av  kostnaden är ändå den samma för ett billigt tegel. Arbetsinsatsen, transporter, detaljering är det  samma.

Vad skiljer det byggda resultatet från tävlingsbidraget?

JH – Den största förändringen blev att den platsgjutna stommen, som vi utgått ifrån i förfrågningshandlingen, byttes ut mot en prefabricerad betongstomme.

Beställarna insåg hur viktig stommen var för helheten och var såklart medvetna om att vi velat  ha en annan lösning. Vi hade en öppen process och vi som arkitekter var med och projekterade om
hela stommen.

Hur påverkade bytet av stomme resultatet?

GA – Det blev faktiskt bättre på vissa sätt. Ska vi som arkitekter på allvar rita byggnader där  tektoniken är en viktig faktor, så måste man kunna göra det inom det system som byggare använder.  Då är det prefab som gäller. Det är sällan som en prefabstomme används exponerat utan ofta kläs  den in.

JH – Kärnan i projektet är teglet och allt är projekterat för att gå ihop med tegelstenens mått. Stommen genomsyras av samma tänk. Vi har ritat igenom det mesta i det här huset. Varje betongdimensionering och varje detalj är kopplad till den byggdelens estetiska roll i helheten. Det är  ett resultat av ett nära samarbete med konstruktören.

Många kontor har startats genom vinster i arkitekttävlingar. Hur är tävlingsklimatet i Sverige?

GA – Vi tror jättemycket på tävlingar, men i dagsläget är det alldeles för få. Det borde också tävlas mer om mindre kontroversiella projekt som kan förverkligas och inte bara när det är prestigeprojekt.
Ju större projekt och mer känsligt läge desto större är också risken att det inte blir förverkligat.

JH – Positiv konkurrens är en nyckel för bättre arkitektur, och då krävs många tävlingar. Det finns många unga bra kontor där ute, men de behöver det genombrott som en tävling kan ge.

Gustav Appell & Joakim Häggström

Trenden går i motsatt riktning. Allt fler tävlingar kräver prekvalificering.

JH – Inbjudna tävlingar är bra, men det är synd att bara samma kontor bjuds in. Man borde få in även  mindre oetablerade kontor. För egen del så har vi precis börjat bli inbjudna.

GA – Jag tycker också att det är för hög andel utländska kontor som bjuds in. Det är jättebra om utländska kontor är med och höjer kvalitén men det slår snett om endast 1 av 5 kontor har lokal
förankring. Det är en negativ utveckling, men jag hoppas att det kommer ändras.

Många beställare ser en osäkerhet i oetablerade kontor.

JH – Visst är det så, men det engagemang man får från mindre kontor, det får man inte från de större.

GA – För ett tag sedan blev vi inbjudna till ett parallellt uppdrag om en nya galoppbana i Stockholm, där vårt förslag dessutom valdes ut för förverkligande. När vi blev inbjudna så var det hur stort som helst och vi satsade allt. För de stora kontoren tror jag att det var mer som en vanlig dag på jobbet. Det borde fler beställare inse.

Ni laddar upp detaljer från Saluhallen i Archileaks databas. Varför?

Självklart vill vi dela med oss av vår kunskap och våra erfarenheter till våra kollegor. Ju mer kunskap vi har som yrkeskår desto bättre för oss alla.

Läs mer om Saluhallen här, och ladda ner detaljerna här.

Fakta om Kville Saluhall

Arkitekt:  Gustav Appell Arkitektkontor genom Gustav Appell (ansv), Joakim Häggström (handl.), Jesper Westblom, Ania Zdunek, Fredrik Norberg samt Per Odebäck (ingenjör).

Konstruktör: Torbjörn Dorbell, Grontmij

Beställare: Älvstranden Utveckling

Projektledare Älvstranden: Roland Sundell & Emma Hedenryd

Yta: (BTA): ca 1540 kvm

Kostnad: 40 Mkr