Subventioner kommer i olika former och storlekar! Postad av: Archileaks, Datum: 2015-04-30

Det finns många gengångare i bostadspolitiken. I över hundra år har vi ältat samma frågor. Vem ska vara majoritetsägare över bostadspolitiken exempelvis. Marknaden eller politiken. För det har alltid varit ett samspel. Marknaden har aldrig verkat i en egen bubbla utan politisk inblandning, precis som politiken aldrig i ensamt majestät har härskat över bostadssektorn. Skattepolitiken har alltid varit av stor betydelse för bostadspolitiken. Frågan om ränteavdrag, fastighetsbeskattning, momsregler, reavinstbeskattning osv. är och har varit heta politiska frågor i årtionden.

Sedan 1905 har hyresreglering varvats med avreglering sex gånger. Frågan om marknadshyror eller inte kommer att fortsätta sysselsätta oss även i framtiden. På samma sätt har vi sedan införandet av barnrikehus på 1930 talet återkommande diskuterat behovet av social housing. Och likadant har det förstås varit när det gäller i vilken form staten ska stötta bostadssektorn. För i någon form har det alltid skett.

Det finns knappast något i den bostadspolitiska debatten som är så värdeladdat som ordet subvention. Det kommer från latinets subvenire som betyder bistå vilket ju inte framstår som särskilt uppseendeväckande. För det finns många exempel på hur staten har bistått. Genom olika former av avdrag, bidrag, förändringar av momsreglerna, skattelättnader, stimulanser, kreditgarantier, lån, investeringsstöd och fastighetsbeskattning så har staten försökt påverka bostadsmarknaden i den riktning de önskar.

Varje form av statligt stöd är värdeladdat och förmodas uppmuntra till olika slags beteenden hos de som berörs. När krogmomsen sänktes var utgångspunkten att det skulle leda till sänkta matpriser och att anställningarna skulle öka. Inga krogägare förmodades stoppa några pengar i egen ficka. I byggbranschen däremot är det tvärtom. Där kommer byggarna att stoppa alla stimulanser i egen ficka, det kommer inte att leda till något ökat bostadsbyggande, sänkta hyror och flera anställningar. 

I byggbranschen kallas också alla stimulanser för gammaldags subventionspolitik i ett tappert försök att slå fast hur hopplöst föråldrat och ineffektivt det är. Medan det finns andra former av subventioner som däremot anses tillhöra en modern bostadspolitik. ROT-avdrag är bra men de får inte förändras. För om villaägarna inte får ROT-avdrag i den utsträckning de vant sig vid övergår de till att bli kriminella svarthandlare. 

Kommunerna ligger inte långt efter. Enligt professor Hans Lind på KTH så skulle en stimulans driva upp markpriserna och omöjliggöra ett byggande. ”Kommunerna kommer att vilja ta ut så mycket marknaden klarar”, menar han. Varför kommunerna skulle vilja ägna sig åt ett sådant kontraproduktivt beteende framgår inte. De sitter mitt i en bostadskris som utarmar växtkraften i den egna kommunen. Ändå skulle de vilja förvärra sin egen kris genom ett fullständigt ologiskt beteende.

Vi borde kanske ha flera beteendevetare än ekonomer i bostadsdebatten. Nu när det inte finns något investeringsstöd som kommunpolitikerna kan använda som skäl för att sabotera för sig själva. Om fastighetsägarna har så de klarar sig varför bygger de då inte? Vad väntar de på?

 

En del väntar inte på någonting. De har sin affärsidé klar och nöjer sig med den och de vinstmarginaler det ger när man bygger för över 100 000 kr/kvm för “människor mitt i livet”. En privat fastighetsägare har en exklusiv rätt att bestämma sin egen affärsidé. Det finns inga skäl att tro att de kommer att byta ut byggandet på kajkanterna till ett byggande för människor med sådana inkomster som man får när man jobbar som sjuksköterska, polis, lärare, har ett tillfälligt jobb eller är arbetslös. Det finns ingen lag som tvingar dem att ta ett samhällsansvar. Det får någon annan ta, och det måste bli allmännyttan. Allmännyttan har tillkommit för att vara just samhällsnyttig. Men staten måste börja med att reda ut sina egna affärer och se till att hyresrätten får samma ekonomiska förutsättningar som andra boendeformer. Istället för att tråckla vidare på det bostadspolitiska lapptäcket, lappa och laga lite här och där och där det ständigt uppstår nya hål så borde man sy ihop en skattereform för hyresrätten som håller åtminstone ett par mandatperioder.

Om vi har kommunpolitiker som driver en markpolitik som gynnar byggandet, en regering som genomför en skattereform och en startklar allmännytta så kommer det att gå att bygga bostäder. Vi har fixat det förr. Men risken är överhängande att de långsiktiga perspektiven kommer att fortsätta att ersättas av de kortsiktiga. För under tiden dessa ändlösa diskussioner pågår om vad politiken kan göra, bör göra eller inte göra och som slutar med att man inget gör, handlar den näraliggande debatten om baracker och modulboende. Så blir det märkligt nog fast vi känt till i 20 år att vi skulle få en bedrövlig brist på bostäder. Men som ett gammalt kommunalt ordspråk säger, gör inget idag som du kan skjuta upp till nästa mandatperiod.

//Barbro Engman

Barbro Engman är krönikör för Archileaks. Hon har tidigare varit ordförande för Hyresgästföreningen. Innan dess kommunfullmäktige, landstingsledamot och riksdagsledamot. Barbro har arbetat som folkhälsoplanerare, chef inom missbruksvården, utredare inom barnpsykiatrin, varit försäkringskasseanställd och fackligt aktiv. Hon är uppväxt i allmännyttan men har bott i alla upplåtelseformer. Barbro bor nu i hyresrätt i Hammarby sjöstad.

Bild: Flickr Commons