Sverige renoverar! Postad av: Archileaks, Datum: 2016-01-22

Det renoveras i Sverige, men till vilket pris? I en serie artiklar för Archileaks kommer Jonas Bäckström undersöka olika strategier för renovering och deras sociala konsekvenser. I samtal med fastighetsbolag och aktivister tar han reda på vad det innebär, för de boende och för staden.

Vad är en upprustning? Boverkets utredare konstaterade nyligen att ombyggnader leder till att ”de som har det sämst ställt har färre och färre områden att flytta till”, att en fjärdedel av de boende flyttar och att socialstödet till de kvarboende ökar. Äldre hör till de hårdast drabbade grupperna.  Det är inget nytt – upprustningar har länge betytt att den framtida hyresgästen kan komma att bli en annan än den befintliga.  

Den här föreliggande verkligheten behöver vi inte acceptera. Vi vet hur man rustar upp utan social oro, och vi har vetat det länge. Boverkets Bättre bostadsförnyelse kartlade 1990 1980-talets upprustningar och ombyggnader.* Rapporten formulerade en reaktion på socialt hårdhänta förnyelser – med de goda exemplens kraft blev upprustning inte en synonym till hyreshöjning.  

Reaktionens trådar har spunnits vidare i lågmält idoga revolutioner. Föregångare som MKB i Gullviksborg och Kalmarhem i Kvarteret Inspektoren har fått alltmer avancerade efterföljare i stadsdelar som Gårdsten, Hovsjö, Lindängen och Vårby. Och idag inkluderar en nymornad hyresgäströrelse inte bara nya krav från Hyresgästföreningen utan även från gräsrotsnätverk som Alla ska kunna bo kvar.  

Dessa rörelsers alla metoder skulle idag kunna ta spjärn i nästan en halv miljon renoveringsmogna svenska hem. 

Dessa metoder verkar dela åtminstone fyra drag: 

De bygger på långsiktighet. Att bygga om bostäder är att ta sig an ett av människans villkor: hennes hem. Att rusta upp kan, som Göran Carlén och Göran Cars skrev 1990, ”aldrig betraktas som ett antal åtgärder insatta vid en tidpunkt för att lösa ett givet problem. Snarare bör förnyelsen ses som en ständigt pågående process”. (Boverket: 1990, s. 160).

De centreras kring boendemedverkan. Det är en medverkan som går bortom formulär och formella samråd. Det är en medverkan som i Högsbo, Husby och Majorna har visat skörheten i hyreshöjande ombyggnadskalkyler, 

De skapar nya organisationer. Det är Gårdstensbostäder, Bygga om dialogen, Telge Hovsjö… och det är nya hyresgäströrelser som Mobilisera Skrapan, ”framtidsrörelserna” i Göteborgs Pennygången, Kville och Biskopsgården, och paraplynätverk som Alla ska kunna bo kvar och Hyresrättskollen.

Och de delar en breddad fastighetsekonomi. Den är ofta förankrad i samhällsekonomiska kalkyler som i Gårdsten, Hovsjö, Lindängen och Fisksätra, ofta i analyser av hyresrättens ställning eller nya finansieringsformer. Med några ord från en projektledare i Södertälje: ”Det fastighetsekonomiska värdet på att området fungerar, det är gigantiska pengar”. Med några ord från en aktivist i Göteborg: ”Utgångspunkten vid renovering måste alltid vara att alla ska kunna bo kvar.”

Ändå domineras renoveringsfrågan fortfarande av hyreshöjningar  och urban nomadism. Kanske stammar denna dominans ur hållbarhetsbegreppen. Den politik som i slutet av 1980-talet började definiera in samhällets centrala frågor i hållbarheternas treklöver (senare fyrklöver) har lämnat den sociala hållbarheten i limbo. Ekologiska krav sväller lagboken och den ekonomiska hållbarheten tycks få definiera sig bäst den vill. När det sociala väl får stå i första rummet så sker det ofta på bekostnad av ekologin.  

Kanske vore starkare reglering en grund för den sociala hållbarheten. Men regler kan också förbli kryckor – till och med vår starka besittningsrätt sätts lätt ur spel när det vankas renovering

Men kanske kan förebilder inspirera till en förändring i sättet vi behandlar människors hem på idag – vi ser dessa förebilder inte bara i varsamma renoveringar, utan även i uppfinningsrika sätt för markanvisning, för sociala klausuler, för hälsans koppling till samhället. De goda exemplen finns – låt oss acceptera dem!

* Upprustning är återställande; ombyggnad är standardhöjande och därmed hyreshöjande. I de flesta fall knyts de idag till varandra så att fastighetsägare finansierar upprustning med hjälp av ombyggnad.

//Jonas Bäckström

Jonas Bäckström är statsvetare och har en kandidatexamen i arkitektur. Han har tidigare skrivit en serie artiklar om Frihamnen för Archileaks.

Featurebild från Pixabay.

Renoveringar i Gårdsten