TYIN lämnar ritningarna hemma Postad av: Stina Nyberg, Datum: 2012-09-04

Efter ett meningslöst skolprojekt bestämde sig det Trondheimsbaserade arkitektkontoret TYIN tegnestue för att åka till Thailand och lämna ritningarna hemma. Resultatet blev ett barnhem där detaljerna fick lösas på plats. Stina Nyberg har intervjuat grundaren Yashar Hanstad om kopplingen mellan ritning och arkitektur och vad vi kan lära oss av vernakulärt byggande. 

Hur väcktes idén att vilja att göra projekt i utvecklingsländer?
- Det började efter en tung kurs under tredje året på arkitektskolan i Trondheim. Vi hade jobbat länge med ett rum som bara handlade ytor och estetik, utan någon mening bakom.
När kursen var klar kändes det som ett tomrum, ett vakuum. Vi ville bidra med någonting och bestämde oss rätt och slätt för att resa. Vi åkte till Thailand där vi byggde vårt första projekt, ett barnhem. Sammanlagt var vi borta ett och halvt år, projektet tog ett halvår av den tiden. När kom vi hem till Norge kunde vi tillgodoräkna oss projektet till studierna och efter att vi avslutat mastern fortsatte vi med att göra ett projekt i Uganda.

Vilken typ av förberedelser behövs innan ni startar ett projekt?
- Vi ritar ingenting förrän vi kommer ner på plats. När vi väl kommer på plats samlar vi kunskap, samlar material, skissar och bekantar oss med alla på plats. Vi har alltid ett samarbete med en arkitektskola och lokala entreprenörer. Samtidigt som vi försöker engagera de som ska de som ska använda byggnaden.

Hur lång tid tar det att genomföra ett projekt?
- Vårt första projekt tog ett halvår att färdigställa, medan biblioteksprojektet både ritade vi och byggde på tre veckor.  Eftersom vi bara ritar några enkla skisser innan själva byggprocessen, blir det väldigt intensivt när vi väl börjar bygga. Då bygger vi på dagen och ritar på kvällen och fortsätter att bygga sedan nästa dag.  

Soe Ker Tie house, läs mer om projektet nedan

 Hur får ni projekten att hålla ekonomiskt?
- Det är något som vi har fått kämpa mycket med.  Vi har haft arkitektkontor i Norge som har sponsrat genom betala för allt byggmaterial och den lokala arbetskraften. För våran egen del så har vi aldrig tagit ut någon lön.

När Detail skulle publicera en artikel om ert båthus så ritade de upp ritningarna från scratch, eftersom det inte fanns några ritningar. Har ni inga ritningar alls till era projekt?
- Vi brukar använda whiteboard, det är bra därför att varje gång vi börjar diskutera och rita så är allt blankt. Ingen får lov att ta med sig egna ritningar, det som inte går att rita upp på whiteboarden är inte så viktigt. I vissa projekt använder vi oss i viss grad av digitala metoder, som i båthuset där vi skissade upp idén i en Sketchupmodell. Modellen den användes mest för att visa idén, väldigt mycket löstes på plats.

Hur ser du på kopplingen mellan arkitektur och ritning?
- Jag tror att ju färre detaljer och enklare byggnad desto lättare har arkitekten att översätta en tvådimensionell ritning till tredimensionell arkitektur. Det är viktigt att kunna översätta det som är idéer om arkitektur till vad som sedan faktiskt blir byggd arkitektur.
Många ritningar idag är för komplexa för att arkitekten ska kunna förstå dem. Hur bra du än är på att förstå skalan i ritningen, är det en helt annan sak i verkligheten. Det blir svårt att förstå vad saker väger och hur lång tid det tar att bygga nånting som bara är ett streck på ritningen.

En del hävdar att det är ritningen/det planerade som skiljer arkitektur från vernakulärt byggande. Vad anser ni om det?
- Vissa saker behöver man rita upp. Samtidigt finns det vissa saker som vi inte klarar av att rita. Jag tror att du egentligen kan bygga ett helt hus utan en enda ritning om man skissar lite parallellt.

Naust paa Aure, läs mer om projektet nedan

Vad tror ni att vi har att lära av vernakulär arkitektur?
- Byggtraditionen är viktig, man ska respektera den tradition och den kultur som finns. De typer av byggnader som har funnits i hundratals år finns kvar för att de har fungerat. Samtidigt ska man inte vara rädd för att försöka utveckla vernakulär arkitektur på ett mer rationellt sätt. Det är en balans som är väldigt viktigt att hitta.

I de länder där vi arbetat finns det en typ av arkitektur som handar om gemenskap och att jobba tillsammans mot en lösning. Det är en kontrast till den idé- och konceptkoncentrering som finns hos oss västerländska arkitekter.


Vad tror ni att andra kontor skulle kunna lära av era principer?
- Att man inte ger sig när man har lämnat ifrån sig ritningen utan följer upp under byggandet och är med på plats. Det är viktigt att förstå hur byggprocessen går till, hur saker och ting utförs. Den andra delen är involvera den lokala befolkningen, från idéfasen till sista skissen. Projekten ska inte handla om oss som bygger utan de som faktiskt ska använda arkitekturen.

 



Naust paa Aure

Som utvendig kledning på vegger, tak og gulv er det brukt norsk furu som er trykkimpregnert med et produkt basert på miljøvennlig biologisk avfall fra sukkerrørsprodusjon (Kebony). Kledningen krever intet vedlikehold og vil over tid gi naustet en sølvgrå patina.

Naustets hvitmalte hovedkonstruksjon er bygget på stedet. For å lette fundamenteringsarbeidet hviler en del av konstruksjonen direkte på grunnfjellet.

Portene på langfasaden svinges ut og inn ved hjelp av enkle stålbeslag og bolter. Uteplassen belyses gjennom seilduk av bomull, og det gamle naustets ståltak beskytter portene mot vær og vind.

 


Underveis i rivingsarbeidet ble det oppdaget at naustet var bygget på leiregrunn. Det nye bygget hviler derfor på åtte meter lange H-profiler, som spenner fra fjell til fjell.

Soe Ker Tie House

Høsten 2008 reiste TYIN til Noh Bo, en liten landsby på grensen mellom Thailand og Burma. De aller fleste som bor her er flyktninger fra Burma, mange av dem barn. Grunnideen til prosjektet var å gjenskape noe av det barna ville ha opplevd i en mer normal situasjon. Vi ønsket at hvert barn skulle ha sitt eget private sted, et hjem å bo i og et nabolag å leke i. De seks sovehusene i Noh Bo er vårt svar på dette.

Fletteteknikken som er brukt i bambusfasadene er den samme som brukes blant annet i tradisjonelle Karenhus. Det meste av bambusen som er brukt i prosjektet er hentet få kilometer fra byggeplassen.

 

Soe Ker Tie-husenes spesielle takform sørger for effektiv, naturlig ventilering samtidig som den samler regnvannet. Dermed sikrer man mer brukbare arealer rundt husene i store deler av regntiden. For tørrere perioder uten tilgang på rent vann, kan takvannet enkelt samles i større vannbeholdere.


Samtliga foton: Pasi Aalto