Vem handleder? Arkitekturutbildningarna under genusluppen Postad av: lovisahansson, Datum: 2015-01-30

Trots att det ända sedan 1990-talet är fler kvinnor än män som antas på arkitektutbildningarna i landet har det funnits en tydlig övervikt av män bland studenternas handledare. Både kursansvariga och tidigare handledare vittnar om att det är svårt att få yrkesverksamma kvinnor att axla rollen. Nu visar Archileaks undersökning att det är mer jämställt än många verkar tro men att alla skolor inte kommit lika långt och att rekryteringsmetoderna skiljer sig åt. 

På de fyra högskolorna i landet som erbjuder Arkitektprogrammet finns det både från institutionernas och studenternas håll representanter som jobbar för att jämställdhetsperspektivet ska implementeras i utbildningen. De tittar på många olika saker, bl.a representation i den egna organisationen. Kim Schmidt är arkitektstudent på Umeå Tekniska högskola och har rollen som vice ordförande på ArkitektStudenternas lokalförening på skolan. Hon menar att det generellt råder brist på normkritik och genusperspektiv i undervisningen och hon understryker att det är viktigt med balanserad representation i undervisningspersonalen.

– Annars ger det en skev bild av verkligheten, innehållet blir lidande och det blir svårt att hitta personer att identifiera sig med för studenter som inte tillhör normen.

Det har länge varit obalans i antal kvinnor och män när det kommer till handledare. Anna Nilsson arbetar som arkitekt på Okidoki! Arkitekter och har sedan 2007 varit engagerad som handledare på Chalmers Tekniska högskola. Hennes upplevelse är att det i de kurser som hon medverkat i sällan varit majoritet av kvinnor. Ofta har hon varit ensam kvinna. 

– Det har sett lite olika ut över åren men överlag så är det helt klart färre kvinnor än män som handleder.

Anna Nilsson berättar att hon löpande får frågan om att ställa upp som handledare men att hon den senaste tiden har tackat nej. Då har hon istället skickat ut samma förfrågan till andra kvinnliga kollegor för att se om någon annan är intresserad. 

– Då har svaret ofta varit det klassiska, som om man ska generalisera finns i samhället i stort, att kvinnor känner att de behöver mer på fötterna och att de säger att de vill kunna lite mer först eller att det vill börja med en enklare kurs. 

Att det är ett vanligt svar håller Karl-Gunnar Olsson, som är professor på Chalmers, med om. Han har varit program- och kursansvarig under flera år. Men det finns andra möjliga förklaringar till att det är svårare att få kvinnor att ställa upp. I höstas var han tillsammans med en kollega ansvarig för att rekrytera tio handledare till en kurs. En vecka innan kursen skulle starta hoppade en kvinna av och i slutändan blev det tio män av tio handledare.

– Tidsperspektivet är en faktor. När jag ska hitta handledare till en kurs så försöker jag inleda rekryteringen två månader innan kursstart. Om jag är duktig så ser jag till att alla vet sina roller en månad i förväg. Men ibland händer det saker och det är mer stressigt att rekrytera. Och när tidsperspektivet är kort så är det större chans att männen tackar ja. 

För att få en bild av hur könsfördelningen ser ut tog Archileaks kontakt med de fyra högskolor som erbjuder Arkitektprogrammet. Ingen för statistik över vilka personer som fungerar som handledare. Och handledarna kan vara fast personal på högskolan, personer med kortvariga deltidstjänster eller yrkesverksamma arkitekter som knyts an till en kurs med varierande längd och sedan fakturerar för sin tid. Därför är det svårt att jämföra skolorna med varandra. Men undersökningen visar att i alla fall tre av skolorna har kommit långt för att nå jämställdhet. -->

Mest jämställt höstterminen 2014 var KTH med 51 respektive 49 procent kvinnor/män. På LTH var andelen kvinnor 47 procent, på CTH 43 procent. Sämst är UMA där endast 28 % av handledarna HT14 var kvinnor. 

Kim Schmidt tycker att jämställdhetsproblemet på UMA är tydligt och att manliga arkitekter i märkbart högre grad får komma till tals. 

– Jag känner att det oftare är manliga lärare som håller i föreläsningarna, manliga arkitekter som uppmärksammas och får ta mer plats. 

Marie Ekblad är jämställdhetsombud i Kungliga Tekniska högskolans, KTH, Arkitekturs sektion och går tredje året på skolan. Hon tror att det är policyn att hälften av de anställda ska vara kvinnor som ligger bakom den jämna könsfördelning de har.

– Policyn fungerar bra. Den enda gången som vi studenter märker att det inte är jämställt är de gånger det har uppstått en elfte-timmen-situation och handledare har hoppat på två veckor innan kursstart. Då blir det ofta snedfördelat åt det manliga hållet, säger hon. 

KTH tar inte in externa handledare utan använder sig av lärare, adjunkter och gästlärare som de kan erbjuda kontrakt till av olika längd baserat på både konstnärlig grund och på forskningsgrund. Och vid rekrytering har studenterna mycket att säga till om. 

– Många har även uttryckt en önskan att det ska bli fler kvinnliga tekniklärare. Det har fått gehör och i år är alla tekniklärare för treorna kvinnor, säger Marie Ekblad. 

Kvinnliga arkitekter finns det gott om. Men det gäller att ställa krav på jämställdhet och bryta invanda mönster. Anna Nilsson misstänker att kursansvariga lärare ofta frågar personer de känner eller arkitekter som tidigare ställt upp. Det motverkar att handledargruppen blir jämställd.  

– Jag tror att man dels som examinerande lärare måste göra ett systematiskt försök att hitta kvinnorna genom att planera och vara ute i god tid. 

För henne handlar det även om att ändra vad hon uppfattar som en skev bild om vad det innebär att vara handledare. 

– En handledare ska inte sitta inne med alla svaren eller kunna allt. Man måste vara en vettig förebild och kunna visa studenterna hur de på egen hand kan hitta information. På kritiken ska de kunna belägga sina svar med fakta, inte bara hänvisa till vad ens handledare har sagt. 

Anna Nilsson tror att det kan vara en bidragande orsak till att det är den här felaktiga bilden som håller tillbaka kvinnor från att ta på sig ansvaret som handledare.

– Kanske bör man kalla in till infomöte om vad det innebär att vara handledare så det är tydligt vilket ansvar personen kommer att ha. På så vis behöver ingen känna sig osäker i sin roll.

Ännu finns det mycket att göra. Statistiken må se bättre ut än väntat men som alltid ska man vara försiktig med att blint lita på siffror. Man kan fortfarande fråga sig vem som handleder vilka kurser – de mer tekniktunga kurserna till exempel, och de på mest avancerad nivå. Vad en obalans där beror på kan man kanske ha olika åsikter om men klart är att kvinnorna varken är färre eller ett dugg mindre kompetenta.

Skolorna har ett ansvar att jobba systematiskt med jämställdhet - att se över sin rekrytering, satsa tid och resurser på att hitta folk och vara tydligare i sin kommunikation av vad som krävs av de som handleder och vad uppdraget kan ge tillbaka.

Hur gjordes undersökningen?

Inledningsvis skickades en förfrågan ut till samtliga universitet om att ta fram statistik för könsfördelningen av externa handledare på Kandidat och Masterprogrammet under läsåret 14/15. Eftersom de olika högskolorna har olika system fick förfrågan revideras för att anpassas till den specifika högskolan.  Eftersom högskolorna inte för statistik över vilka som handleder studenterna fick Archileaks in siffror som inte direkt går att jämföra med varandra. 

- KTH gav siffror på anställda adjunkter och gästlärare under läsåret 14/15.

- CTH kunde inte ta fram statistik själva men med hjälp av årskurstablåer för kandidat och master fick vi fram namnet på examinatorer och kunde kontakta i stort sätt samtliga som ansvarade för en kurs under HT14 med en förfrågan om vilka handledare de använt sig av. 

- LTH kunde ge siffror på hur det såg ut under kalenderåret 2014.  De timanställda, korttidsförordnade och fakturerande lärarna var sammanlagt 243 personer - varav 114 kvinnor och 129 män. I dessa siffror finns en del luft enligt Ingegärd Johansson, biträdande skolchef för Arkitektskolan i Lund. T. ex. ingår ersättning till timförordnande aktiva studenter (kanske upp emot 30 st) som inte alltid har undervisat utan jobbat med utställningar, fotograferat eller annat. Och vissa av de fakturerande lärarna har bara deltagit i en genomgång eller hållit en föreläsning

- UMA kunde utröna att 25 externa handledare hade använts under HT14. Sju av dessa var kvinnor. 

Vi vill passa på att uppmana skolorna att föra egen statistik över sina handledare. Att kartlägga hur nuläget ser ut är ett viktigt steg i jämställdhetsarbetet.

Resultat:

- CTH – Kvinnliga handledare under HT14 – både externa samt fast personal inräknat – utgjorde cirka 44 procent. 

- LTH – För kalenderåret 2014 utgjorde kvinnorna 47 procent av de timanställda, korttidsförordnade och fakturerande lärarna. 

- KTH – hade 68 gästlärare och adjunkter anställda under läsåret  HT14/VT15 som fungerar som handledare för studenterna. 51 procent av dessa var kvinnor. 

- UMA – Av de externa handledarna var 28 procent kvinnor (då är ej fast personal medräknat) under HT14. 

Är du kvinna och vill vara handledare?

Eller känner du någon annan bra person som borde vara det? Du kan såklart kontakta skolan du vill jobba på direkt, men också skriva upp dig eller din vän på listan som vi tagit fram i samarbete med Rättviseförmedlingen. Listan kommer snart också ligga här på Archileaks så att ni själva kan uppdatera den kontinuerligt. Bra va?! 

Är du kursansvarig och letar grymma kvinns?

Vår och Rättviseförmedlingens lista svämmar fullständigt över av dem. Bara att välja och vraka! Kom ihåg: vi vill aldrig mer höra att kvinnorna inte finns.