Är Wild Card lösningen? Postad av: Stina Nyberg, Datum: 2012-12-20

Wild card är ett begrepp som under de senaste åren växt i arkitektureuropa, som ett verktyg  lyfta fram små och oetablerade kontor på snedvriden marknad. För två veckor sedan släpptes en tävling som ska premiera små och nystartade kontor. 2013 kommer det startas en undersökning om förutsättningarna för ett svenskt wild card-system. Håller vi på att se en början på bättre förutsättningar för små och nystartade arkitektkontor i Sverige?

På Sveriges Arkitekters årsstämma beslutade sig förbundet att utveckla en svensk version av ett wild card-program i Sverige. Tre veckor senare släpptes tävlingen om tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall, där minst ett av de fyra kontoren som går vidare i tävlingen ska vara ett ”wild card”.

“Det behövs bättre förutsättningar för mindre, nystartade och invandrande arkitektkontor att slå sig fram på den svenska arkitekturmarknaden” menar Boel Hellman, styrelsemedlem i Stockholms arkitektförening. Hon var en av de som var med och tog fram motionen  om wild cards till Sveriges Arkitekters Årsstämma.

“Den svenska tolkningen av LOU gör att denna del av arkitekturmarknaden inte har någon chans att få uppdrag så som det ser ut idag. Därför blir tävlingar är ett sätt för de mindre kontoren att överhuvudtaget komma in på marknaden.

I de öppna tävlingarna kan alla att delta, men de inbjudna tävlingarna har fram till idag också präglats av samma hårda krav på mängd genomförda byggprojekt, högt antal anställda och hög omsättning.
Det har varit väldigt svårt för mindre kontor att klara sådana kriterier i en bransch som vår, där processerna tar så lång tid och även om ett mindre kontor skulle jobba på för fullt inte kan komma upp i den frekvens av färdigställda byggnader som krävs.
Carmen Izquierdo är ett bra exempel, hon vann tävlingen om domkyrkoform, som utlystes 2003, det är först nu 2012 nästan tio år senare som byggnaden står klar.“

Norskakontoret Element vann tävlingen om Lärarnas hus i Oslo 2004. Där de valdes ut som en joker som tävlade mot två stora, etablerade kontor. Foto: Element Arkitekter AS

Problematiken med dålig konkurens är ingenting som är unikt för Sverige. I Danmark diskuterades samma problem 2007, under ett samtal om arkitektur och politik.

“Man såg ett problem i det växande antalet inbjudna tävlingar som endast bjuder in de väletablerad kontoren. Man ville hjälpa till att ge småkontoren en chans att komma in på marknaden.“  berättar Anette Sörensen, projektledare på DAC, som var med och startade det danska wild card-systemet. Förutom att starta en hemsida där kontoren kunde registrera sig, så anordnades det speeddating-kvällar mellan kontor och byggherrar.

Det danska wild card-systemet har uppmärksammats även i svensk media, men det har också kritiserats för att inte visat någon större effekt. Anette Sörensen menar att det är svårt att se hur det har gått för wild card-kontoren då de ofta ändrar form och startar nytt. Hon framhåller att det även handlade om dålig tajming. Bara några månader efter att DAC och Dansk arkitektförening introducerade wild card-listan, kom finanskrisen. Den danska arkitektkåren drabbades hårt och byggherrarna var inte längre intresserade att investera sina pengar i arkitekttävlingar.

När samma fråga blev aktuell i Norge utvecklade norska arkitektförbundet NAL ett eget wildcard-program som lanserades förra våren. Det norska programmet är en vidareutveckling av det danska, där NAL även gjorde en juridisk undersökning om nya sätt att tolka upphandlingslagarna och parallellt grundade ett mentorsprogram för wildcard-kontoren.

Runt om i Europa har det gjorts satsningar för att underlätta för små och nyetablerade kontor att slå sig fram på olika sätt. I Tyskland och i Schweiz har offentligt arrangerade arkitekttävlingar haft en viss kvot som tilldelas nyetablerade kontor. I både Norge och Finland har det under de senaste åren genomförts projekt i satsningar med nystartade kontor.

Om ett wild card-program blir aktuellt för Sverige blir definitionen den springande punkten. Vad är det som gör ett wild card? Är det kontorets årsomsättning, antal år verksamheten varit etablerad? För att få vara med på den danska wild card-listan får kontoret inte ha längre ha funnits i mer än fem år, inte ha tjänat mer än en miljon Dkr/år i genomsnitt på de åren de har varit registrerade. Det norska systemet har liknande kriterier.

De norska och de danska wild card-kriterierna.

Claes Larsson, tävlingssekreterare på Sveriges Arkitekter, berättar att Sveriges Arkitekter ställer sig positiva till möjligheten för att få in fler kontor på marknaden och förbundet ska under 2013 tillsätta en grupp som ska undersöka möjligheterna med ett svenskt wild card-program.

"Det är främst de unga och oetablerade arkitektkontor som är positiva, medan beställarna och uppdragsgivarna ställer sig mer avvaktande. Det kan krävas mer av beställaren om det är ett oetablerat kontor som vinner. Å andra sidan kan ett wild card-företag som vinner få chansen att etablera sig på marknaden"

En beställare som motbevisar den skepsisen är Stockholm stads fastighetskontor som valt att genomföra en tävling där minst ett av fyra kontor ska vara ett wild card. Ett eget initiativ för att en bredare mångfald bland de tävlande, som inte har någon koppling till Sveriges Arkitekters kommande utredning. I tävlingsprogrammet tydliggörs vikten av en gemensam definition av begreppet.

I programmet efterlyses ett wild card som beskrivs som “ett kontor inte tillhör de mest etablerade och frekvent förekommande i tävlingssammanhang.” Förutom den ospecifika defintionen finns även andra krav som skiljer sig från de danska och norska kriterierna, som att de deltagande kontoren måste visa upp två genomförda projekt som referenser vid ansökan. Vad för kontor som kommer att presenteras som ett wild card får vi reda på när Stockholm stad kommer att presentera prekvalificering resultatet den sjätte mars. En noggrannare utredning och definition för ett svensk wild card kommer att ta längre tid. Boel Hellman, som under ett år har jobbat med frågan ser positivt på utvecklingen:

"Jag är jätteglad att så många nu verkar jobba mot samma mål och jag hoppas arkitekturtävlingar kan bli en vanligare framtida upphandlingsform. Att vi gemensamt i branschen försöker lösa de delar som idag inte är så välfungerande och få in lite fler röster på marknaden."

Anttinen Oiva arkkitehdit vann tävlingen om Helsingfors universitetsbibliotek, där de prekvalificerades genom lottning. Biblioteket färdigställdes 2012. Bild: Anttinen Oiva arkkitehdit