Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys är ett sätt att systematiskt ta barns (0-18 år gamla) perspektiv till vara.

Ett av grunddokumenten för barns rättigheter i Sverige (och världen) är Barnkonventionen, som ratificerades av Sverige 1990. Barnkonventionen är inte lag i Sverige, men den ska genomsyra samhällets verksamheter. (Se Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Se även Konvention om barnets rättigheter. Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Regeringskansliet, 2014).

I sin Barnkonsekvensanalys. Barn och unga i fokus 1.0 2011 beskriver Göteborgs stad barnkonsekvensanalysens fem steg:

  • 1) Inventering. Att finna information om kvaliteter och brister på platsen.
  • 2) Målformulering. Att identifiera problem, mål, etc.
  • 3) Förslag. Att identifiera vad som behövs för att nå målen, etc.
  • 4) Konsekvenser. Att se om förslaget gynnar barn, och hur starkt kopplat det är till inventeringen.
  • 5) Återkoppling. Att återkoppla till de medverkande.
  • 6) Utvärdering.

.

Barn kan, enligt samma barnkonsekvensanalysmetod, ha tre sorters inflytande:

  • barnet som informant: barnet berättar om sin situation, önskningar och åsikter i och angående området.
  • barnet som redaktör: barnet berättar om sina personliga uppfattningar, såsom medbestämmande.
  • barnet som aktör: barnet fattar beslut.

.

Göteborgs stads barnkonsekvensanalys utgår slutligen från fyra skalnivåer: byggnad/plats; närmiljö; stadsdel; och hela staden. Till detta läggs fem nyckelbegrepp:

  • sammanhållen stad (frågor om integration och barriärer).
  • samspel, lek och lärande (platser för lek, samspel, sport etc).
  • vardagsliv (till exempel skolan).
  • identitet (känsla av tillhörighet).
  • hälsa och säkerhet (barn är mer känsliga för till exempel buller och luftföroreningar än vuxna).

.

Några exempel på barnkonsekvensanalyser finns i Barnkonsekvensanalys. Barn och unga i fokus 1.0 från och med s. 47.