Bygglov

Ett bygglov är ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Många länder har olika administrativa nivåer och beslut som gäller byggande tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala och nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer1.

Bygglov i Sverige

Bygglov regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska enligt denna lag ha en nämnd som hanterar frågor om bygglov. Denna nämnd kallas oftast byggnadsnämnd.1

Enbart bygglov är inte tillräckligt för att bygga. Innan byggnadsarbetena sätts igång måste byggherren lämna in en bygganmälan så att byggnadsnämnden kan kalla till samråd och besluta bl.a. om hur tillsynen över bygget skall ordnas. Byggherren måste också ha tillgång till marken, och kan behöva tillstånd enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalkens regler om strandskydd eller enligt väglagen.1

Åtgärden skall påbörjas inom två år, för annars gäller inte lovet längre. Bygget skall också vara färdigt senast fem år från dagen för lovbeslutet.1

Om en åtgärd inte uppfyller alla villkor för bygglov, exempelvis strider mot gällande detaljplan, kan ett tidsbegränsat bygglov beviljas. Tidsbegränsade bygglov regleras i plan- och bygglagen 8 kap 14§. Förutsättningen är bl.a. att verksamheten är av tillfällig art och att marken kan återställas när bygglovet upphör. Tidsbegränsat bygglov beviljas för upp till 5 år, varefter det kan förlängas med upp till 5 år varje gång. Den sammanlagda tiden för ett tillfälligt bygglov får inte överstiga 10 år. Reglerna för när man får ha ett tidsbgränsat bygglov och hur lång total tid en tillfälligt bygglov får finnas skärptes i och med en lagändring i plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 januari 2008.1

Bygglov inom detaljplan skall uppfylla villkoren i 8 kap. 11 § PBL, bland annat att endast mindre avvikelser mot detaljplanen får förekomma. Utanför detaljplanerat område gäller villkoren i 8 kap. 12 § PBL, bland annat att markområden skall användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Inom alla områden gäller generella bestämmelser om anpassning till omgivningen, estetisk utformning, risk för olyckor, kulturhistoriska hänsyn med mera. En åtgärd får inte heller medföra betydande olägenheter för omgivningen.1

Andra lov och förhandsbesked

Marklov är ett särskilt tillstånd att schakta, gräva eller fylla upp så att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Rivningslov är tillstånd att riva en byggnad helt eller delvis och krävs inom detaljplan. Även dessa lov beslutas av byggnadsnämnden. Förhandsbesked är en bindande förhandsprövning från byggnadsnämnden om bygglov kan påräknas eller inte. Vid förhandsbesked kan handlingarna vara enklare, exempelvis behövs i regel inga ritningar som visar byggnadens utseende.1

Åtgärder som inte kräver lov

På tomter med en- och tvåbostadshus får man uppföra mur eller plank för att anordna en skyddad uteplats, upp till 1,8 m högt och 3,6 m från huset. På dessa tomter får man också ordna skärmtak på upp till sammanlagt 15 kvadratmeter och uppföra friggebodar på sammanlagt 15 kvadratmeter. För att vara lovfria får åtgärderna inte ligga närmare gränsen än 4,5 m. Med grannarnas medgivande kan de dock få ligga närmare. Grundläggande krav på estetisk utformning, trafiksäkerhet, brandskydd med mera måste uppfyllas.1

Att byta färg, fasadmaterial eller takmaterial på en- eller tvåbostadshus (småhus) inom detaljplan är lovfritt om det inte ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Utanför detaljplan och så kallad samlad bebyggelse får vissa kompletteringsåtgärder ske utan bygglov på tomter med småhus.1

Kommunen kan utöka lovplikten i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, så att ovanstående åtgärder kräver lov. Kommunen kan på samma sätt minska lovplikten så att annars lovpliktiga åtgärder inte kräver bygglov.1

Medborgares demokratiska rättigheter

Om ett bygglov inte följer gällande detaljplan eller ligger utanför detaljplanelagt område ska sakägare tillfrågas innan lov kan ges. De som är sakägare är exempelvis grannar, ägare till grannfastigheten med flera. De regleras i 5 kap 25 § i plan- och bygglagen. Det är också sakägarna som har rätt att i efterhand överklaga ett givet bygglov. Detta överklagas via förvaltningsbesvär, men överordnade instanser kan inte ändra innehållet i sak, utan endast fastställa beslutet eller helt, eller delvis, upphäva bygglovsbeslutet.1

Filer i databasen

Behöver jag bygglov upplaga 13
Boken om lov, tillsyn och kontroll utgiven av Boverket

Checklistor

Checklista Bygglov
Checklista för lovhandling för enbostadshus och fritidshus Checklista lov Om- och tillbyggnad
Checklista lov Komplementbyggnad

Exempelritningar

Exempelritning fasader enbostadshus
Exempelritning lovhandling för komplementbyggnad
Exempelritning fasader lovhandling för om och tillbyggnad
Exempelritning situationsplan lovhandling för om och tillbyggnad
Exempelritning lägesanvisning gällande enbostadshus eller fritidshus
Exempelritning plan och sektion gällande enbostadshus eller fritidshus
Exempelritning plan och sektion lovhandling om och tillbyggnad.
Exempelritning situationsplan lovhandling komplementbyggnad.


  1. Svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bygglov (hämtad: 2012-02-21)