figure-ground

Figure-ground, eller figure/ground, är ett sätt att gestalta relationen mellan det bebyggda (figure) och det obebyggda (ground). Vanligtvis färgas det bebyggda svart medan det obebyggda är vitt.

Figure-grounds moderna rötter finns i den så kallade gestaltpsykologin. Gestaltpsykologin, som utvecklades i Tyskland årtiondena kring sekelskiftet 1900, förstod perceptionen i termer av hela fält. Gestaltpsykologin innebar en kritik av den dominerande atomistiska förståelse som såg sinnesintryck som endast summan av en mängd små delar. Enligt gestaltpsykologin så är helheten något distinkt annorlunda än bara summan av delarna. Ett enkelt exempel kan vara följande: när vi ser ett hus så ser vi inte dörr+fönster+vägg+tak, etc, utan intrycket är en helhet av ett hus. (Vi behöver till exempel inte se baksidan av huset för att anta att det ser ut på ett visst sätt).

Inom arkitekturen fick figure-ground-metoden en renässans under 1960-talet. I en reaktion på modernismens allt större vikt vid byggnad över landskap och sammanhang (figure över ground) använde sig bland annat Kevin Lynch (Image of the City, 1960) och Fred Koetter och Colin Rowe (Collage City, 1978) av figure-ground-analyser för att förstå staden som ett mönster, eller som en helhetsrelation mellan figure och ground.

Figure-ground-metoden har kritiserats för att vara enkelspårig och gömma mer än den visar. Allt obebyggt blir en enda massa - vi ser inte om vi betraktar en väg, en skog eller en lekplats, etc. Detsamma gäller det bebyggda. Förmodligen ska figure-ground-metoden dock förstås som ett verktyg bland många, snarare än ett allenarådande tillvägagångssätt. Det kan ge ledtrådar andra metoder kan missa, och det kan missa ledtrådar andra metoder kan visa. Om man kopplar metoden starkare till de gestaltpsykologiska grunderna kan dock en sådan kritik vara mer motiverad. (Se till exempel Maurice Merleau-Pontys kritik av gestaltpsykologin i första kapitlet av Phénoménologie de la perception (1944) där gestaltpsykologins figure-ground beskrivs som en abstraktion från en grundläggande, mångtydig perception).

Nedan: exempel på figure-ground-representationer av ett område i Kalmar 1876 och idag. (Med och utan markerad grönstruktur). Gårdagens täta, småskaliga bebyggelse har givit plats för dagens bil-dimensionerade storskaliga bebyggelse. fig.ground Kalmar

Se även Nolli-karta.

Källor: James Khamsi, Curious Little Diagrams: Gestalt Psychology and the Urbanism of Colin Rowe and Kevin Lynch; wikipedia (Gestaltpsychologie); wikipedia (figure-ground);