Fingerskarv

Fingerskarvning innebär att en fingerliknande profil, oftast triangelformad, fräses på träbitarna på ett sådant sätt att de kan sammanfogas till en jämn enhet, utan synlig skarv, genom limning och pressning. Skarvningen kan göras i träets alla fiberriktningar (radiell, tangentiell och axiell) men vanligast är att profilen fräses på den radiell-tangentiella riktningen för att erhålla en axiell förlängning av trästycket.1 Fingerskarvning möjliggör tillverkning av konstruktionselement i stora längder. Fingerskarvat konstruktionsvirke får användas i en bärande konstruktion, under förutsättningar som anges i BKR (Boverkets Konstruktionsregler).

Med limträtekniken kan tak utformas av konstruktionselement med stora längder och tvärsnitt. Det är i första hand transportmöjligheterna som begränsar storleken på elementen. Genom att limma samman många fanerskikt med samma fiberriktning, så kallat fanerträ, kan man tillverka långa, slanka tvärsnitt med stor höjd.2

Bild från Träguiden.se

Fingerskarvat virke (SS-EN 385) Funktions- och produktionskrav

I standarden anges funktionskrav för fingerskarvar, vissa tillverkningskrav, regler för kvalitetskontroll samt regler för typprovning av ny utrustning eller skarvprofil. Standarden överensstämmer väl med de tidigare svenska godkännandereglerna liksom den nordiska praxis som tillämpas. Enligt standardens formulering om limpåföring finns utsikter för att det tyska särkravet om dubbel limpåföring i framtiden inte skall behöva beaktas.2


  1. Svenska Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Fingerskarv (hämtad 2012-02-20) 

  2. Traguiden.se http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=926& contextPage=925 (hämtad 2012-02-20)