Grön man

Grön man (eng. green man; fr. homme vert; ty. grüner Mann; etc.) är en arkitektonisk dekoration som kommit att symbolisera ett slags gränsland mellan natur och kultur. Den gröne mannen är ett ansikte med grönska växande ur mun och näsa, ur huvudet eller kring huvudet. Även om mansansiktet är vanligast så förekommer även gröna kvinnor och olika gröna djur-variationer.

Grön man-dekorationen uppstod förmodligen i romarriket under första århundradet e.Kr, och utvecklades till en mer beständig form under 100-talet. Den var vanlig i hela kejsardömet, och finns bland annat på segermonument, tempel och gravar. Den tros ha haft kopplingar till såväl bacchuskulten som till dyrkan av andra gudar (bland annat Okeanos). Den har även uppfattats som ett manligt medusahuvud.

Grön man-motivet integrerades efterhand i kyrkor, men fungerade där ofta som en slags demon, eller en symbol för en ondskefull natur. (Den är bland annat vanligt att den räcker ut tungan). Motivet har även tolkats som besläktat med fruktbarhetssymboler som den brittisk-irländska King of the May.

Nedan: grön man på porten till Göteborgs stadsmuseum.

enter image description here

Källa: Kathleen Bashford, The Green Man, D.S. Brewer Ltd. Thetford:1978.


Denna artikel är kort och vi ser gärna att du bidrar om du har möjlighet.

Klicka här för att redigera sidan "Grön man"