Kulturreservat

Begreppet kulturreservat infördes i Miljöbalken (7 kap. § 9) 1999. Kulturreservat inrättas av länsstyrelse eller kommun. Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet. Riksantikvarieämbetet skriver:

”I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker – men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning.” (Kulturreservat).

2014 fanns 41 kulturreservat i Sverige (då räknar man inte de kommunala kulturreservat som är äldre än 1999, tex. Klippans kulturreservat i Göteborg). En lista över kulturreservaten finns här. Riksantikvarieämbetet beskriver kulturreservatens funktion så här:

”I ett kulturreservat ska det vara möjligt för besökare att uppleva bevarade kulturlandskap med pågående levande verksamheter, delta i aktiviteter och evenemang och samtidigt kunna få en uppfattning om de historiska skeenden som format landskapet samt vinna ökad insikt om hur dagens moderna samhälle vuxit fram.” (Kulturreservat).

Riksantikvarieämbetet har även givit ut en handbok för kulturreservat (2005).

En fördjupning i kulturreservatens A och O finns på Boverkets Områdesskydd - kulturreservat.


Denna artikel är kort och vi ser gärna att du bidrar om du har möjlighet.

Klicka här för att redigera sidan "Kulturreservat"