Kupolvalv

Kupolvalv är en arkitektonisk byggnadsdel som skall likna den håliga övre halvan av en sfär.
Olika kupolvalv gjorda på olika material har en lång historia, i alla fall till förhistorisk ålder. Utkragade valv har återfunnits i Mellanöstern på byggnader och gravar. Tekniskt avancerade valv började framställas under Romerska rikets arkitektoniska revolution, där de ofta användes för att få stora utrymmen i tempel och allmänna byggnader, såsom Pantheon.
Traditionen fortgick även efter kristnandet i sekulär och religiös bysantinsk arkitektur, som kulminerade i det revolutionära pendentiva kupolvalvet på 500-talskyrkan Hagia Sofia. Med den muslimska erövringen av Sasaniderna och Bysantinska riket blev kupolvalkvet även vanligen förekommande i islamisk arkitektur.

Ett kupolvalv kan ha antingen halvcirkelformig, ellipsoid eller annan tvärsektion. Man skiljer mellan kupoler och kupolvalv endast i det att de senare alltid är valv; moderna kupolformade konstruktioner, till exempel geodetiska kupoler är inte valv i egentlig mening eftersom de förutom tryckkrafter också kan uppta dragkrafter.

Kupolvalv kan föreställas som en båge som roterats runt dess centrala vertikala axel. Således är kupolvalv, likt bågar, strukturellt starka när det har byggts ordentligt, och kan övertäcka stora öppna områden utan något stöd från insidan. Utkragade valv får sin form genom att förlänga varje cirkulärt lager av sten inåt, lite mindre än föregående, till de möts. Dessa kallas emellanåt falska kupolvalv. "Riktiga" kupolvalv är formgivna med ökande inåtlutande lager som ultimat har vänts 90 grader från valvets bas till toppen. Valven har byggts av många olika material genom tiden, däribland lera, sten, trä, tegelsten, betong, metall, glas och plast.

Inflytelserika kupolvalv

Kupolvalv som har haft stor inflytan på efterföljande kupolvalv är exempelvis Pantheon i Rom, Hagia Sofia i Istanbul, och Klippdomen i Jerusalem. I västerländsk arkitektur är de mest inflytelserika kupolvalven byggda efter Filippo Brunelleschis bedrifter under tidig renässans i och med Florentinska kupolvalv bland andra Peterskyrkan i Rom och Jules Hardouin-Mansarts kupolvalv vid Les Invalides i Paris. Sankt Pauls-katedralen i London inspirerade Kapitolium, som i sin tur inspirerade de flesta andra kupolvalv i USA.

Kupolvalv vid gudstjänstlokaler

Kupolvalv kan spela en stor roll vid gudstjänstlokaler där de kan representera och symbolisera olika religiösa aspekter. Östortodoxa kyrkor, exempelvis, har kupolvalv föreställande himlen. Kupolvalvens syften är att påminna folk om att det är viktigt att be till gud för att accepteras Jesus förlåtelse. Kupolvalv förekommer även på islamiska gudstjänstlokaler, i så kallade moskéer. I ortodoxa kyrkan har kupolvalv bilder på Jesus medan islam inte tillåter bilder på Mohammed under gudstjänst. Istället har moskéer dekorationer och mönster på kupolvalven. Kupolvalv är tradition i islam, och en annan anledning för att bygga kupolvalv är att det särskiljer byggnaden från andra på långt håll.