De faktorer som styr ett projekt är såklart många. Nedan listas lagar, förordningar och regelverk som skall, bör eller kan följas.

De styrande, lagarna:

Plan- och bygglagen, PBL.

Boverkets byggregler, BBR.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

Miljöbalken. Har bland annat skrivningar om buller som är hårdare än de i PBL

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS

Riksintressen Samordnas och bevakas av länsstyrelsen.

Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen.

Detaljplan och bygglov

Detaljplan
Ofta med detaljerade föreskrifter.

Bygglov
Inom bygglovsgivningen tillkommer regler om kvalitetsansvarig, KA, startmöten, avslutningsmöten etc.

Regler om kontrakt och avtal:

Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 09.
ABK 09 omfattar allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet.

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, ABT 06.
ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten är avsedd att användas vid upphandling och avtal avseende entreprenader som ska utföras som totalentreprenad.

LOU
Lagen om offentlig upphandling har i praktiken ofta stort inflytande på hur projekt utformas. Det kan handla om vad som stod i förfrågan om arkitekttjänster som inte kan ändras, eller att man ser sig tvingad att köpa en särskild sorts dörrar.

Arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS Innehåller regler för utformning av arbetsplatser. Från hur många toaletter det ska finnas till hur svetskgaser ska ventileras.

BAS-P och BAS-U
Byggarbetsmiljösamordnare Planering och Projektering, BAS-P samt byggarbetsmiljösamordnare Utförande, BAS-U har ett stort ansvar för arbetsmiljön i sin helhet på byggarbetsplatsen. Ansvaret beskrivs i Arbetsmiljölagens 3 kap. 7§ och AFS 1999:3 med ändringar till och med 2008:16.

Tillgänglighetsregler.
Det som egentligen gäller står i BBR. Boken Bygg ikapp (tidigare bygg ikapp handikapp) används ofta som en regelbok. Den sammanfatttar BBR:s krav samt krav från andra håll.

HIN, enkelt avhjälpta hinder.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

ALM
Ingår i Boverkets författningssamling, BFS. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader

TSD
Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) ska göra det möjligt att framföra tåg mellan de olika medlemsländerna i EU. Har långa kapitel om tillgänglighet som delvis motsäger de svenska reglerna.

Miljöklassningar

Miljöklassningar används ofta av större byggherrar som vill minimera driftskostnader samt få en värdeskapande kvalitetsstämpel på sina projekt. I sverige används i huvudsak tre system.

Miljöbyggnad

LEED

BREEAM

Branschregler
Det finns massor av kvalitetsstandarder och överenskommelser inom olika specialistområden, bland annat:

ByggaF, för fuktsäkerhet.
Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till förvaltning. Metoden innehåller rutiner och hjälpmedel för alla aktörer från byggherre, arkitekter och övriga konsulter, materialleverantörer, entreprenörer till driftspersonal och förvaltare.

Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV).
BBV är ett frivilligt regelsystem. För att BBV skall gälla måste reglerna avtalas mellan beställare och behörig entreprenör. BBV uppfyller de tvingande regler som finns i Boverkets byggregler.Genom BBV blir dock kravet på arbetets utförande högre.

Byggstandard, SIS.
Omfattar allt från hur stor plats det ska finnas för sängbord till hur ritningar ska vikas.

Byggherrekrav

Byggherrens projanvisningar.
Många stora byggherrar har utarbetat egna projekteringsanvinsningar för att få liknande tekniska lösningar inom bestånden, samt för att få upprepningseffekt på beprövade lösningar. Ofta mycket omfattande.

Byggherrens miljöprogram.
Många större byggherrar har också, i tillägg till miljöklassning egna miljöproggram.

Här skulle också de, ofta detaljerade, särskilda regler som brukar ingå i kommunernas markanvisningsavtal kunna inordnas.

Interna regler
Alla större företag har kvalitetssystem av olika sort. Iso-certifieringar och annat, revideringar från kvalitetsinstitut. Dessa är en förutsättning för att få ett stort företag att fnugera och ett krav för att få delta i många upphandlingar. De har dock en inbyggd förmåga att svälla och innebär ofta en helt ny uppsättning regler för hur arbetet ska utföras.