Lagen om offentlig upphandling, LOU, tillämpas vid statliga och kommunala inköp av tjänster (exempelvis akitekttjänster), entrepenader och varor. Lagen reglerar i detalj hur myndigheter finansierade av allmänna myndigheter får agera vid upphandlingar.

LOU är en leverantörslag, dvs den är till för att tillgodose leverantörens (till exempel arkitektens) intressen. Tanken är att alla företag ska ha samma förutsättningar att vinna kontrakt. Tillsynsmyndighet och rådgivande är Konkurrensverket.

Totalt beskriver LOU åtta olika sätt att handla upp tjänster. Vilket som ska användas beror på uppdragets art och storlek. Vid inköp på under ca 290 000 kr (tröskelvärdet fastslås varje år av EU och varierar något), där uppdraget är tydligt avgränsat och inte del av ett större projekt, kan en direktupphandling göras. Är inköpet större och uppdraget mer omfattande föreskrivs en mer avancerad process.

Myndigheter är skyldiga att annonsera alla kommande inköp så att intresserade företag har möjlighet att lämna anbud (ett slags offert, ”affärserbjudande”). Myndigheten sammanställer ett förfrågningsunderlag som beskriver uppdraget, vilka krav som ställs och hur de viktas samt hur anbudet kommer att utvärderas.

I vissa fall är alla intresserade välkomna med anbud och då skall alla dessa också utvärderas. I andra fall sker redan från början ett urval där myndigheten begränsar antalet anbudsgivare. En form av upphandling är genom tävling, vilken i sin tur kan vara antingen allmän eller inbjuden.

Enligt LOU ska det anbud vinna som är ”ekonomiskt mest fördelaktigt” eller har ”lägst anbudspris”. Det har ofta lett till att myndigheter automatiskt valt det billigaste alternativet, med undermålig kvalitet till följd. Vid bedömning av vad som är ”ekonomiskt mest fördelaktigt” bör hänsyn tas till fler faktorer än bara pris: en måste också räkna in sådant som driftskostnader, kostnadseffektivitet, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, service, tekniskt stöd, kvalitet samt estetiska, funktionella och tekniska egenskaper. Alltså bör upphandlingen sällan eller aldrig ske enbart utifrån lägsta pris.