Markanvisning

Markanvisning är ett sätt för företag att under en viss tid säkra rätten till mark. Det innebär, enligt Sveriges arkitekters Om tävlingar, att:

"ett företag får rätt att köpa mark av en kommun. [...] För att avgöra vilket företag som ska få rätt att bebygga marken anordnas allt oftare markanvisningstävlingar. I markanvisningstävlingar kan man fokusera på gestaltning och utformning för att öka den arkitektoniska kvaliteten i den byggda miljön i stället för att enbart sälja till högsta pris."

Enligt Norrköpings kommuns ordlista föregår markanvisningsavtalet utredningar om markens behov (dvs. eventuella utredningar, ny detaljplan, etc.). Norrköpings kommun skriver vidare:

"Företaget begär ett markanvisningsavtal oftast av någon av följande anledningar:

  • Innan företaget bekostar detaljplan och andra, för genomförandet av projektet, nödvändiga utredningar vill företaget försäkra sig om rätten att förhandla om köp av marken som ska nyttjas.
  • Villkoren för köp av marken är viktiga för att kunna göra ekonomiska kalkyler för planerat projekt." (Norrköpings kommuns ordlista).

.

1 januari 2015 trädde lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar i kraft. Den innebär bland annat att vissa riktlinjer måste antas i samband med markanvisning. Det gäller till exempel mål och utgångspunkter, rutiner för handläggning, markanvisningsvillkor och prissättningsvillkor. (För juridiska detaljers, se till exempel Jönköpings kommuns Lagändringar som rör mark och exploateringsfrågor).

Markanvisning har kritiserats för att vara till men för arkitektoniska kvaliteter, se till exempel Örjan Wikforss Stoppa markanvisningsfusket! (2014). En kommentar till debatten är Lovisa Hanssons Markanvisningsfusk - faktum eller fördom?, som bland annat lyfter fram kommunernas möjlighet att ställa krav via markanvisningstävlingar, bland annat i Utby i Göteborg:

"110 hyreslägenheter som enligt [Peter] Junker [biträdande direktör på Fastighetskontoret i Göteborg] var föredömliga exempel på effektiva lägenheter redan innan det var comme il faut. Låg starthyra var en av de kvalitéer som var i fokus när tävlingen utlystes.– Vi satte ett pris på marken och en maximal hyra i startskedet och så frågade vi marknaden om förslag på vad vi kan få för de pengarna. Liknande kvalitéer efterfrågades i den senaste tävlingen om Guldmyntsgatan. – Anledningen att vi gjorde en tävling i dessa två fall var helt enkelt att man från politikens sida vill använda tävlingsformen för att se vilka aktörer som är intresserade att vara med om starthyran är låg."

Enligt Staffan Carenholms Tredubblat markpris på 10 år (2014) så kan markanvisningsavtalen driva på markpriserna om man, som i Stockholms stad, "kramar ut den sista kronan för sina markanvisningar".

Se även Staffan Carenholms och Staffan Schartners Låt fler vara med och bygga Sverige (2014) och Martin Nordahls Kan Tübingen visa vägen? (2014).