Introduktion

Plywood eller kryssfaner är ett skivmaterial sammansatt av ett ojämnt antal ihoplimmade faner1. Plywood tillverkas i flera standarddimensioner. Vanligaste längd och breddmåttet är 1220mm * 2440mm

Några standardtjocklekar2

K-plywood P30
7,9,12,15,18,21,27mm

Björkplywood
4,6.5,9,12,15,18,21,24,27,30mm

Valet av limtyp och träråvara bestämmer användningsområdet. I Sverige används företrädesvis furu och gran. Som ytfaner förekommer även andra träslag, till exempel björk, bok, ek samt tropiska träslag. Skivor kan även specialbeställas med andra ytskikt som till exempel stål, aluminium och glasfiber. Antal faner och fanerens tjocklek varierar beroende på skivtjocklek och tillverkare.

Vissa produkter är belagda med en film som ökar motståndskraften mot slitage och fukt, ger minskad sprickbildning och förbättrat underlag för målning.

Plywood tillverkas i olika kvaliteter anpassade till olika användningsområden. K-plywood innehåller huvudsakligen faner av gran. Det används till konstruktionsändamål. K-plywood tillverkas efter särskilda regler i hållfasthetsklasserna P40, P30 och P20. Vanligast är P30. K-plywood limmas med fenollim som är mycket beständigt. Skivor av K-plywood används i exempelvis yttertak och som komponent i limmade element som balkar med mera.

Plywood används även för inklädnad av betongformar. Formplywood är ytbelagd med en fenolfilm. Fenolfilmens tjocklek och hanteringen av skivorna avgör hur många gånger de kan användas, normalt är cirka 50 gjutningar.

Skivor av plywood som ska används utomhus och väderexponeras under längre tid, till exempel i fasader, ska uppfylla kraven på väderexponerad plywood enligt EN 636-3. Skivorna ska bland annat ha en vattenbeständig limning, till exempel fenolhartslim, som uppfyller limningsklass 3 enligt EN 314-2. Skivor av barrträ ska vid användning utomhus i fasader ha en framsida som lägst uppfyller utseendeklass II enligt EN 635-3. Alternativt kan även skivor med filmbelagd yta till exempel MDO-film användas. Vissa tillverkare har även andra speciellt utvecklade skivor för användning i fasader.

Miljöpåverkan

Tillverkning av plywood baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll, bland annat ytbehandling och rengörning. Plywood kan materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa tillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt PEFC eller FSC.

Dimensioner

Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är:

Bredd: 1200-1525 mm Höjd: 2400-4000 mm Tjocklek 6,5-30 mm

Andra skivstorlekar kan fås mot beställning. Formstabilitet

Längdändringen hos plywood är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 % fuktkvotsändring.

Åldringsbeständighet Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Filmbehandlade skivor har till exempel större motståndskraft mot slitage, mindre sprickbildning i ytfaneren och därmed minskad fuktupptagning vilket påverkar livslängden.

Kanter

Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. En del produkter förseglas vid tillverkningen till exempel vissa filmbelagda skivor. Förseglingen består normalt av en utomhusfärg med eller utan sugförsegling. Även försegling med epoxi förekommer. Kantförsegling är mycket viktig för skivans långsiktiga beständighet. Kanter som bearbetas på arbetsplatsen ska behandlas med en penetrerande grundolja och en täckande färg avsedd för trä utomhus.

Fogtyp

Skivorna tillverkas med raka kanter, spont eller falsad kant.

Infästning

Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål. För val av infästning se rekommendationer från respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom tätningsbrickor eller elastiska fogmassor.

Prefabriceringsgrad

Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning.

Brandaspekter

Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd.

Formbarhet

Skivorna kan böjas i olika former. Böjningsradien beror på skivornas tjocklek och fanerens riktning. Anpassning av skivorna kan göras på plats med enkla verktyg. Materialmöten

Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt ≥ 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt ≥ 10 mm kan fyllas med lämplig fogmassa enligt tillverkarens rekommendationer.

Ytbehandling

Obehandlade skivor ska ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Skivor med plastfilm kräver ingen ytbehandling. För andra filmbelagda skivor se respektive tillverkares rekommendationer.

Livslängd

Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall

Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge.

Utbytbarhet

Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.3

Skivor med ytor av barrträ Kategori

Utseendeklasser

Utseendeklass I

enligt EN 635-3 Skivor med ytor av barrträ

Karakteristika i trämaterialet

Pärlkvistar ≤ 3 st/m2
Friska kvistar Diameter ≤ 15 mm Kvistarnas sammanlagda diameter ska vara ≤ 30 mm/m2
Torrkvist eller delvis fastvuxen kvist Lagade: diameter ≤ 6 mm; högst 2 st/m2
Sprickor, öppna Tillåtet om: - Längd < 1/10 av skivans längd - Bredd < 3 mm - Antal ≤ 3/m - Samtliga sprickor är ordentligt lagade
Sprickor slutna Tillåtet
Hål av insekter, maskar eller röta Ej tillåtet
Kådlåpor och barkdrag Ej tillåtet
Kådstreck Ej tillåtet
Fiberstörningar Tillåtet om mycket ringa
Missfärgning Tillåtet om den inte är framträdande
Röta Ej tillåtet
Övriga karakteristika Beaktas i den kategori som är mest liknande

Defekter

Öppna fogar Ej tillåtet
Överlapp (hos faner) Ej tillåtet
Blåsor Ej tillåtet
Hål, intryckningar och bulor Ej tillåtet
Skrovlighet Ej tillåtet
Genomputsning Ej tillåtet
Limgenomslag Ej tillåtet
Främmande föremål Ej tillåtet
Lagningar: Pluggar och strimlor ≤ 5 st/m2
Lagningar: Syntetisk Ej tillåtet
Kantdefekter Tillåtet ≤ 2 mm från skivkant
Andra karakteristika och defekter Beaktas i den kategori som mest liknas

Kategori

Utseendeklass II

enligt EN 635-3 Skivor med ytor av barrträ

Karakteristika i trämaterialet

Pärlkvistar Tillåtet
Friska kvistar Diameter ≤ 50 mm
Torrkvist eller delvis fastvuxen kvist Ej lagade: diameter ≤ 5 mm
Lagade: diameter ≤ 25 mm; högst 6 st/m2
Sprickor öppna Tillåtna om: - Längd < 1/3 av skivans längd - Bredd < 10 mm - Antal ≤ 3/m OBS Alla sprickor med bredd > 2 mm ska lagas
Sprickor slutna Tillåtet
Hål av insekter, maskar eller röta Hål av rötsvampar är ej tillåtet. Hål av insekter och maskar är tillåtna med en diameter < 3 mm vertikalt skivans plan till ett antal ≤ 10 st/m2
Kådlåpor och barkdrag Tillåtet om de är ordentligt lagade. Största bredd 6 mm Kådstreck Tillåtet om ringa
Fiberstörningar Tillåtet om ringa
Missfärgning Tillåtet om den inte är framträdande
Röta Ej tillåtet
Övriga karakteristika Beaktas i den kategori som är mest liknande

Defekter

Öppna fogar Tillåtna om: Bredd ≤ 3 mm Antal ≤ 1/m av skivans bredd OBS Fogar med bredd > 1 mm ska vara lagade Överlapp (hos faner) Tillåtet: 1st/m2 med längd ≤ 100 mm Blåsor Ej tillåtet Hål, intryckningar och bulor Tillåtet om ringa Skrovlighet Tillåtet om ringa Genomputsning Ej tillåtet Limgenomslag Tillåtet om ringa och strövis Främmande föremål Järn är inte tillåtet Lagningar: Pluggar och strimlor Obegränsat om de är ordentligt utförda Lagningar: Syntetisk Tillåtet med gränser enligt den kategori som mest liknas Kantdefekter Tillåtet ≤ 5 mm från skivkant Andra karakteristika och defekter Beaktas i den kategori som mest liknas

Förklaringar

Pärlkvistar Liten vanligen mörkfärgad kvist < 7 mm. Oftast kvist som inte ingår i kvistvarv Barkdrag Bark innesluten i ved, oftast inväxt i samband med en skada på stammen

enter image description here


  1. NE.se. http://www.ne.se/kryssfaner (hämtad 2012-02-17)  

  2. Bodin, Anders. Hidemark, Jacob. Stinzig, Martin. Andersson, Annali ocj Nyström, Sven. 2009. Arkitektens handbok 2010. Litauen: Akritas  

  3. Träguiden. http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1180 (hämtad 2012-02-17)