Shared space

Shared space

Shared space är ett område där samtliga trafikanter rör sig på samma yta. Detta sker antingen enligt de generella trafikreglerna – ett oorganiserat shared space – eller underordnat fotgängarens tempo – ett organiserat shared space. Ytor som delas av olika trafikslag och gående är ingen ny företeelse; det speciella med den moderna versionen är att den även är en ansats att skapa en attraktivare stadsmiljö.

Lilla torget i Kalmar - shared space långt innan begreppet uppfanns.

Ovan: Lilla torget i Kalmar - shared space innan begreppet uppfanns.

En av det moderna shared space-begreppets rötter finns i det nederländska 1960-talets woonerf-gator. Woonerf (nl: ung. ”boendeområde”) innebär att man omformar hela gatan för en trevligare, boendevänligare miljö. En utveckling av woonerf-begreppet är de svenska gångfartsgatorna (tidigare ”gårdsgata”), där fotgängare har prioritet, fordon har väjningsplikt och begränsas till 7 km/h, och parkering endast tillåts på anvisade platser.

Andra shared space-variationer är det norska ”gatetun” (en gångfartsyta utan genomfartstrafik, utan trottoarer, med anvisade p-platser, och kanstensöverfart vid in- och utfarter), brittiska ”home zones” (ytor för färre än 100 fordon/h med hastighet under 30 km/h, och fokus på livskvalitet). Ytterligare exempel är det belgiska "code de la rue", det australiensiska "shared zone", och det danska "sivegade". Det sistnämnda är en så kallad "shared space-safe space", där vissa zoner är reserverade för fotgängare.

Ett brittiskt spår i utvecklingen har varit att fokusera endast på hastighetssänkning (bland annat genom så kallad ”traffic calming”). Det är ett billigare sätt att låta fotgängarens behov få företräde.

Två nycklar till ett fungerande (organiserat) shared space är hastighetssänkning och hög trygghetskänsla. Hastigheten bör ligga runt max 15-20km/h. Hastighetssänkningen kan ske bland annat genom att höja upp shared space-området, genom att markera området med markbeläggning, och genom att smalna av bil- och bussinfarter. Hastighetssänkningen ger ökad trygghet, och tryggheten kan stärkas ytterligare genom ljussättning och zoner endast för fotgängare. Tre grupper som visat sig speciellt utsatta på ett shared space är äldre, funktionshindrade och barn – dessa gruppers behov är således mycket viktiga att tillgodose i planeringen.

Ett exempel på shared space som ofta tas upp är Skvallertorget i Norrköping. Skvallertorget var en olycksdrabbad korsning i centrala Norrköping. Det trafikerades av c:a 20-21 000 fordon/dygn, och drogs med miljöproblem. Nya universitetsbyggnader på ömse sidor om torget gjorde att en ny trafiklösning blev av nöden. Det nya torget stod klart år 2000.

Skvallertorget är upphöjt 8 cm i tillfart och 11 cm i frånfart, och markerat med markbeläggning. Kantstensbusshållplats i tillfart samt ett signalreglerat övergångsställe norr om torget hjälper till att hålla farten nere. Medelhastigheterna ligger på 16-20 km/h (upp till 26 km/h om natten). 14 000 fordon/dygn trafikerade torget 2006, 2011 var antalet 17 000 fordon/dygn. Antalet olyckor har sjunkit från 5-6 olyckor/år till färre än 1 olycka/år.

Andra exempel på shared space i Sverige är Studieplan i Borlänge, Centralplan i Värnamo, Fiskaretorget i Västervik, Stortorget i Ystad och Nya Boulevarden i Kristianstad. Ett exempel på en mix av shared space och trafikseparation är Stortorget i Kalmar.

Källor: ”Attraktiva stadsrum för alla – Shared Space”: http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=3577;Trafiksäkerhet vid shared space.”; Kenniscentrum Shared Space; Norrköpings kommun