Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys är ett sätt att arbeta systematiskt med social hållbarhet.

I Göteborgs stads Social konsekvensanalys (2011) beskrivs den sociala konsekvensanalysens steg på följande sätt:

  • 1. Inventering. Med hjälp av en kunskapsmatris identifieras och sorteras områdets sociala "värden och behov". Några exempel på frågeställningar: "Vilka sociala aspekter har betydelse i området idag? Vilka sociala behov finns för det önskade livet i området? Vad vet vi och vad vet vi inte?" (s. 12). En källa kan vara statistik (befolkning, brott, etc), en annan boende- och medborgardialog.
  • 2. Åtgärder. Förslag till åtgärder utifrån resultaten av inventeringen.
  • 3. Konsekvenser. Åtgärdernas konsekvenser analyseras.

.

Den sociala hållbarheten - det vill säga målet för konsekvensanalysen - definieras i samma dokument som att miljöer ska "fungera för alla människor som ska använda dem" (s. 8). Innebörden av "alla människor" definieras med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.

Ett exempel på en social konsekvensanalys med utgångspunkt i ovanstående metod är Mölndals stads Social konsekvensanalys (2014).

Ytterligare två exempel på sociala konsekvensanalyser är Framtidens kollektivtrafik (Malmö stad, 2009) som analyserar tre olika stråk utifrån "Jämlik och jämställd tillgång till trafiksystemet" och "Tillgänglighet till arbete, utbildning, offentlig service o.s.v." (s. 3); och Karlskrona kommuns Social konsekvensanalys.

Övrig källa: Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys (Göteborgs stad).