Vindsvåningar

VINDSVÅNINGAR

Det här är en påbörjad artikel, vi ser gärna att du bidrar och fyller på om du har möjlighet.

enter image description here

DETALJPLAN


1. Vindsförbud

  • Om planbestämmelserna säger att vind inte får inredas kan bygglov inte ges. Eventuellt avsteg är för stort för att hantera som "mindre avvikelse" enligt PBL, men i områden där vindsinredningar redan finns och omständigheterna även i övrigt är gynnsamma kan motiv ändå finnas för en sådan handläggning. Annars krävs en detaljplaneplanändring.
  • Om planen säger att del av vind får inredas kan en bygglovprövning göras. Rättsfall har visat att det inte är en mindre avvikelse att inreda hela vinden när det i plan anges att bara en del av vinden får inredas.

2. Största antal tillåtna våningar

  • En vindsinredning utgör i sig inte någon extra våning, men eventuella takkupor, som påverkar byggnadshöjden (se nästa punkt) kan göra vinden till våning. Kan normalt hanteras som mindre avvikelse.

VÅNINGAR En vind där bostadsrum kan inredas räknas som en våning enligt Plan och byggförordningen, PBF §9, om den har ett förhöjt väggliv som är högre än 0,7 meter. Vägglivet definieras som höjden från vindsbjälklagets översida till skärningen mellan fasad och yttertak.

3. Högsta tillåtna byggnadshöjd

  • Byggnadshöjden räknas till skärningspunkten mellan fasadplaner och ett 45-gradersplan som berör byggnadens tak (inkl. uppbyggnader). Der innebär att en byggnad med en vindsinredning utan kupor kan ha tillåten byggnadshöjd, medan tillkommande kupor höjer höjden, ibland över tillåren nivå. Även detta kan normalt hanteras som s.k. mindre avvikelse.

4. Eventuella varsamhetsbestämmelser

  • Vissa nyare detaljplaner innehåller varsamhetsbetämmelser för att säkerställa ett visst utseende på fasaderna. Kan beröra takkupor och takfönster. En entydig varsamhetsbestämmelse måste givetvis följas.

5. Nedsättning av tillgänglighetskrav i bef bebyggelse

  • Enligt BVF § 17 kan kommunen bestämma lägre krav i detaljplan eller områdesbestämmelser än i normalfallet i ett område, under förutsättning att bebyggelsen inom området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper. Detta kan av genomförbarhetsskäl enbart förekomma i större ytterstadsområden med modernare bebyggelse i en ägares hand.

ESTETIK & BEVARANDEASPEKTER

  • Utformningsfrågor hanteras i PBL i 3 kapidet §§ 1, 10 och 12. Enligt dessa skall byggnadsåtgärder bl.a. utföras estetiskt tilltalande, varsamt och utan att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla egenskaper förvanskas.
  • Komplement i den täta innerstadsbebyggelsen i form av takkupor är praktiskt taget alltid så viktiga ur utseendesynpunkt att de i samband med bygglovansökan ska redovisas inte bara i fasad av hela huset i skala l: l 00 utan även med detaljer i skala l :20, som visar kupan i fasad och plan- och höjdsnitt.
  • Ett mycket vanligt problem är att byggherren vill göra alldeles för stora kupor och takterrasser för att kunna passa in rent estetiskt. Grundregeln är att dessa arrangemang inte skall vara till för att tillskapa större rumsytor, utan för att få in ljus, som vilket annat fönster som helst, och att volymen ska anpassas efter det.

BRANDUTRYMNING

FIRE

  • Två utrymningsvägar skall finnas varav en via trapphus och den andra förslagsvis genom fönster.
  • Om lägenheten är enkelsidig mot gård måste utrymning via fönster kunna ske. Brandstegen är 11 m hög. Lägenheter som ligger högre - utrymning måste ske på annat sätt. (Stegen är 4 meter ihopfälld, kontrollera även så att stegen kan tas in på gårdsyta genom exempelvis portal)
  • Utrymining via fönster: Bröstning ej över 1200 mm - om högre krävs
    invändigt trappsteg.
  • Mot gata kan stegbil användas, men om fönster är indraget eller ligger på sluttande tal kan åtgärd behövas på taket, någon form av platta att stå på, några steg el liknande.

BRANDSPRIDNING MELLAN VÅNINGAR OCH LÄGENHETER

  • Brandklass EI60 inom plan samt till underliggande plan.
  • Bärverksförmågan: R60 för brandspridning från nedanliggande lägenhet. Problemet kan bli bärverksförmågan på bjälkar om brand utsätter bjälkarna från båda håll. Om Bjälkarna är för klena - ex 75x220 kan man öppna bjälklaget ovanifrån och klä bjälkarnas sidor med gips alternativt trä för att öka bärverksförmågan. Uppbyggnaden av bjälklaget bör undersökas.
  • Yttertak vindslägenhet - invändig takbeklädnad kan oftast vara 1-2 lager gips för att uppnå EI30.

BRANDSPRIDNING TRAPPHUS:

  • Följdkrav uppstår på trapphuset: att brandgasventilation finns: Röklucka eller öppningsbart fönster skall finnas på varje våning, om det inte finns behöver det åtgärdas.
  • Dörrar skall ha EI30 i hela trapphuset. Nya, samt att befintliga dörrar skall åtgärdas. Ofta insida speglar som behöver kläs med specialpapp eller mineritskiva. Glas kan behöva bytas alternativt sättas igen från insida lägenhet.

TILLGÄNGLIGHET


  • En vind kan inredas som övre planet av en etagelägenhet utan att några krav på tillgänglighet till vinden ställs. Det förutsätter att det nedre planet i lägenheten innehåller de funktioner som BBR 3:222 anger.
  • En vindsvåning som innehåller en bostad eller huvuddelen av en bostad räknas som ett våningsplan enligt BVF §12. Benämningen våningsplan används i BVF istället för begreppet våning som PBF använder. Begreppet våning finns förklarat på sidan 2 under rubriken PLANPRÖVNING. Det är endast när man diskuterar tillgänglighet definitionen våningsplan används. 1 ett hus med två våningar och vind räknas vinden som ett våningsplan och byggnaden får därmed tre våningsplan och krav på hiss eller annan lyftanordning vid nybyggnad.

HISS

  • En vind kan inredas som övre planet av en etagelägenhet utan att några krav på tillgänglighet till vinden ställs. Det fårutsätter att det nedre planet i lägenheten innehåller de funktioner som BBR 3:222 anger.
  • xxx
  • xxx

LÄNKAR:

http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c00800020183/inredning%2Bav%2Bvind%2Btill%2Bbostad.pdf

http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/a-o-lanksidor/Byggnadshojd/